Värmeåtervinning ur spillvattensystem

Sammanfattning: Byggnadssektorn stod år 2020 för 21% av Sveriges totala utsläpp av koldioxidekvivalenter men har sedan 2019 minskat till följd av minskade utsläpp från el- och fjärrvärmesektorn. Genom kloka system- och materialval vid ombyggnation och projektering kan byggnadssektorn energieffektiviseras och den totala miljöpåverkan därmed minska. Energiförluster som uppstår i byggnader kan idag till viss del återvinnas genom exempelvis värmeåtervinningsaggregat för ventilation samt genom att göra byggnadskonstruktionen mer tät för minskade transmissionsförluster. Genom att även rikta fokus mot tapp- och spillvattensystemet kan den varmvattenenergi som spolas bort också tas tillvara genom värmeväxlare för spillvatten. Syftet med detta projekt har varit att teoretiskt undersöka lönsamheten kring installation utav värmeväxlare för spillvatten på stående avloppsstammar i byggnaden Glesvingen samt vilka faktorer som påverkar lönsamheten mest. För att åstadkomma detta har en beräkningsmodell skapats utifrån befintliga data som sedan lagt grunden till specifika teoretiska energiberäkningar för Glesvingen. Även indata från Bostäder i Borås har hämtats gällande temperaturer respektive kall- och varmvattenmängder. För att få en bild kring hur lönsamheten ser ut har olika lönsamhetskalkyler även genomförts. I resultatet presenteras hur återvunnen energimängd påverkas av antalet spillvattenstammar i byggnaden samt spillvattenflödets temperatur. Resultatet visar även hur energibesparingen ser ut när varma och kalla spillvattenflöden separeras. Gällande lönsamhetsberäkningarna presenteras jämförelser för kostnad, besparing och resulterande besparing sett över 50 respektive 25 år för 21 stammar. Avslutningsvis presenteras en sammanställning av olika lönsamhetskalkyler för Glesvingen vid olika förutsättningar. Gällande installation av värmeväxlare i Glesvingen anses denna investering ej vara lönsam för aktuell byggnadsutformning.