Möjligheter och hinder för kommuner i arbetet med tillgängliga lekplatser

Sammanfattning: Introduktion: Leken är en grundläggande mänsklig rättighet för alla barn men trots det brister lekplatserna ofta i tillgängligheten för barn med funktionsnedsättning. Barn som exkluderas från lekplatser kan uppleva isolering, svårt att få vänner och blir mer beroende av vuxna i sin omgivning. Inkluderande lekplatser främjar delaktighet hos barn. Intervjupersonerna i studien arbetar inom kommunen och är ansvariga i arbetet med planering av tillgängliga lekplatser.  Syfte: Att beskriva möjligheter och hinder för kommuner i arbetet med tillgängliga lekplatser. Metod: En empirisk studie med kvalitativ inriktning genomfördes och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval bestående av tio personer gjordes, som alla var ansvariga för lekplatser i respektive kommun och en kvalitativ innehållsanalys utfördes. Resultat: Resultatet av intervjuerna utmynnade i fyra kategorier. Den första kategorin är natur lekmiljöer är både ett hinder och en möjlighet. Kategorin handlar om att kommuner gör om mindre lekplatser till naturlekmiljöer vilket försvårar arbetet med tillgänglighet för barn med motoriska svårigheter men ger ett större lekvärde för andra barn. Den andra kategorin är: För liten budget är ett hinder men kan även vara en möjlighet att tänka utanför boxen och handlar om kommunernas svårigheter med att få pengarna att räcka till i arbetet med lekplatser och tillgängligheten på lekplatserna. Den tredje kategorin är: Det finns både bra och dåliga material som beskriver kommunernas svårigheter att få olika material och miljö att fungera ihop. Den tar upp kommunernas syn på hur branschen är utformad när det gäller tillgängliga material, men också hur kommunerna själva arbetar med att hitta nya lösningar. Den fjärde kategorin är: Samarbeten med många aktörer både hindrar och möjliggör arbetet med lekplatser. Kategorin handlar om samarbeten mellan kommuner och olika grupper vid planering av tillgängliga lekplatser. Den tar också upp svårigheter att få med olika funktionsnedsättningar när inte representanter finns med i grupperna.  Slutsats: Resultatet visade att kommunerna i studien har ungefär samma hinder i sitt arbete men attityden till möjligheter skiljer sig åt. Budgeten var ett stort hinder för samtliga kommuner medan forskning visar att tillgänglighetsanpassning inte behöver innebära extra kostnader. Resultatet visade att ingen kommun använde arbetsterapeuter som profession i arbetet med tillgängliga lekplatser. Enligt forskning besitter arbetsterapeuten en utmärkt position när det gäller barns rätt till lek då de har kunskap om funktionsnedsättningar, miljö och aktiviteten lek.