Tying på en innovativ marknad - Microsoft mot Kommissionen

Sammanfattning: Förstainstansrättens dom i målet Microsoft mot Kommissionen har gett upphov till många konkurrensrättsliga frågor, bl.a. gällande Microsofts tying av Windows Media Player till sitt operativsystem Windows. Denna uppsats för framförallt ett resonemang kring frågan om huruvida de ”traditionella” EG-rättsliga metoder som idag används vid bedömningen av kopplingsförbehåll (tying) är förlegade när dessa ska appliceras på en ”ny” produkt som mjukvara. En analys av konkurrensrättslig doktrin och rättspraxis visar att Microsoftdomen i delen vad gäller tying är konsekvent gentemot den praxis som etablerats på området genom målen T-30/89 Hilti AG mot Kommissionen samt C-333/94 P Tetra Pak International SA mot Kommissionen. Dock förefaller situationen vara annorlunda om hänsyn tas till mjukvaruproduktens respektive mjukvarumarknadens egenskaper. Författaren konstaterar bl.a. att då mediespelare av mjukvarutyp ofta tillhandahålls utan avgift samt kan reproduceras utan kostnader i ett oändligt antal exemplar bör nya metoder utvecklas för att bedöma huruvida tying av sådana produkter kan utgöra missbruk. Då tying av mjukvara är en del av produktutvecklingen inom branschen föreslår författaren två alternativ till hur Microsoft kunde ha dömts på grunder där Windows tying av Windows Media Player i sig inte utgör missbruket ifråga. The Court of First Instance judgement Microsoft v. Commission has raised many questions in the light of competition, some concerning Microsoft’s tying of Windows Media Player to its operating system Windows. This thesis produces above all a line of arguments concerning the question if the “traditional” methods in EClaw used today judging tying are obsolete when applied to a “new” product like software. An analysis of competition doctrines and case-law shows that the Microsoft judgement is consistent case-law in line with the established cases on the field, T-30/89 Hilti AG v. Commission and C-333/94 P Tetra Pak International SA v. Commission. However, it seems the situation changes when the software product and software market characteristics are taken into consideration. The author states, among other things that since software media players often are provided free of charge and at the same time being able to reproduce, without costs, an infinite number of copies there should be new methods developed capable of estimating whether tying of these products can constitute an abuse. Since tying software is a part of the development of products within this line of business the author suggests two alternatives on how Microsoft could be judged on grounds not making the tying of Windows Media Player to Windows the abuse in question.