Högstadieelevers kunskap och motivation för klimatanpassad skolmat

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Sammanfattning: I Sverige serveras miljontals måltider inom offentliga verksamheter, som alla har ett ansvar att bidra till klimatet. Livsmedelsverkets rapport om ungdomars matvanor visar att de konsumerar för mycket rött kött och chark samtidigt som de äter för lite frukt och grönt, denna kombination har negativ inverkan på klimatet. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar på högstadienivå själva uppskattar sin kunskap om klimatet, vad som motiverar dem till att välja det lunchalternativ med minst klimatpåverkan och därefter se om eleverna förstår kopplingen mellan skolmat och klimat. I form av en enkätstudie som utfördes på tre olika skolor har kvantitativt material samlats in och analyserats. En av studiens styrkor var bortfallet var lågt och att olika elevgrupper valde att delta i undersökningen vilket har givit en bredd i underlaget. Resultatet visar att kunskapen hos eleverna är varierande och samverkar med deras intresse för klimatet. Det som motiverar eleverna att välja det mest klimatanpassade lunchalternativet är för flickor främst att maten ska ha producerats med en god djurhållning och för pojkar att maten skall smaka gott. Eleverna är intresserade av skolmatens klimatpåverkan och vill främst få information om det från skyltar vid serveringen. För vår blivande profession som kostekonomer är det betydelsefullt att besitta kunskap om skolelevernas inställning till klimatanpassad skolmat, men även att förstå variationen kring detta ämne.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)