Anhörigas upplevelse av livssituationen och behov av stöd vid närståendes demenssjukdom : En intervjustudie

Sammanfattning: Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom förväntas öka och följaktligen ökar även antalet anhöriga till personer med demenssjukdom. De nationella riktlinjerna förordar personcentrerad vård och vikten av stöd till anhöriga poängteras. Det vetenskapliga stödet för utformningen av detta stöd lämnar dock utrymme för frågetecken. I linje med personcentrerad vård och de nationella riktlinjerna är det därför betydelsefullt att få kunskap om hur den anhörige själv upplever sin livssituation och vilket stöd hen är i behov av, för att kunna öka förståelsen och för att sjuksköterskan/distriktssköterskan ska kunna anpassa sin utformning av stöd på bästa sätt.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelse av livssituationen och behov av stöd för anhörig till hemmaboende person med demenssjukdom. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ design. Anhöriga till personer med demenssjukdom har intervjuats. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i tre kategorier med tillhörande 11 underkategorier. Den anhöriges livssituation med underkategorierna; Behövd – att ta hand om två plus lite till; Emotionellt ansträngande verklighet; Ensamhet - engagemangen minskar och bundenheten ökar; Ambivalens kring ansvar och autonomi; Tacksamhet, kärlek och acceptans. Erhållet stöd; Stöd från team; Periodvis avlösning; Samtal och anhörigstöd och Behov av stöd; Information, kunskap och utbildning; Delat ansvar och delaktighet och Organisationen och dess hinder. Slutsats: Anhöriga till personer med demenssjukdom har en belastad livssituation, både emotionellt och praktiskt i vardagen. Anhöriga erhåller stöd i olika former, men har inte upplevelsen av tillräckligt stöd. Anhöriga har behov av information, kunskap och delaktighet och önskar dela ansvaret, men ser inte hur organisationen stöder detta.