Tiden och Den Goda Viljan : En studie kring effekten av tid och lågkonjunktur på tillgångsposten goodwill

Sammanfattning: Goodwill har sedan länge varit ett kontroversiellt ämne. Genom införandet av det nya internationella regelverket IFRS kom hanteringen av goodwill att förändras. Istället för att göra årliga nedskrivningar ska nu goodwillposten hos börsnoterade företag på minst årlig basis genomgå en nedskrivningsprövning, för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Detta har emellertid mottagit viss kritik, då det anses vara subjektiva bedömningar som ligger till grund. En följd av detta skulle således kunna vara att företag medvetet undviker nedskrivningar.  Kritik riktas även mot de höga goodwillposter som svenska företag redovisar. Trots den globala kris som världen har befunnit sig i sedan 2007 förefaller det som att goodwill hos svenska företag inte har påverkats i en negativ riktning. Detta kritiseras öppet av praktiserande ekonomer, samt strider mot tidigare forskning inom ämnet. Studier har funnit att makroekonomiska faktorer såsom lågkonjunktur bör leda till sänkta nivåer av goodwill, då en nedskrivning sannolikt bör vara aktuell.  För att kunna studera de fulla effekterna av en lågkonjunktur bör vidare, enligt forskning, en viss tidsfördröjning ha ägt rum. Detta åskådliggjorde ett forskningsgap över svensk ekonomi, och således något som denna uppsats ämnar fylla. Genom att studera årsredovisningar från 36 stycken svenska företag noterade på Large Cap-listan, granskades företagens andel goodwill av eget kapital. En jämförelse av goodwillposten innan lågkonjunkturen samt efter lågkonjunkturens början exekverades. För att kunna ta en eventuell effekt av en tidsfördröjning i beaktande, studerades goodwill år 2011. Ytterligare jämförelser utfördes för år 2010, 2009, 2008 och 2007 med året innan konjunkturförsämringen (som här representeras av år 2006). Detta för att undersöka om andelen goodwill i förhållande till eget kapitel minskade i ett tidigare skede av konjunkturförsämringen. Studiens resultat indikerar att de undersökta företagen inte uppvisar en lägre andel goodwill efter lågkonjunkturens början. Data visar att goodwillposten de facto var högre efter lågkonjunkturens början än innan. Detta strider mot tidigare forskning, samt är avvikande mot den trend som kan observeras i andra länder som exempelvis USA. Då även länder som USA tillämpar ett regelverk som anses vara ekvivalent med IFRS, är måhända subjektiva bedömningar av goodwillpostens värde otillräckligt för att förklara de höga goodwillposterna som förekommer i Sverige. En förklaring som eventuellt kan anses ligga bakom denna diskrepens av erhållna resultat för svenska företag och tidigare forskning om lågkonjunktur, är den svenska ekonomin. Begreppet tigerekonomi har använts för att beskriva den styrka och beständighet som har illustrerats i den svenska återhämtningen från finanskrisen.