Strafflindring - kompensation eller verktyg? - Strafflindringsgrunderna och deras förhållande till kronvittnen.

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Vid påföljdsreformen 1989 infördes strafflindringsgrunder, stadgade i Brottsbalken 29 kap. 5 §, och med beaktande av dessa tar domstolen hänsyn till den tilltalades personliga förhållande och omständigheter som tillkommit efter brottet, så kallade billighetsskäl. En av omständigheterna att beakta är om den tilltalade frivilligt angivet sig. Ett kronvittne är en tilltalad person vilken avslöjar och medverkar till att andra brottslingar utreds och åtalas. Högsta domstolen fastslog i bilsprängarmålet, NJA 2009 s. 599 att kronvittnen kan erhålla strafflindring, dock beaktas endast de negativa effekterna den tilltalade, på grund av avslöjanden, eventuellt utstår. Högsta domstolen tog klart avstånd från en systematisk användning, av de brottsbekämpande myndigheterna, för att förmå misstänkta att ange andra, ett så kallat kronvittnessystem. Den 1 april 2015 uppdaterade billighetsskälen. Den väsentligaste förändringen var att strafflindringsgrunden ovan utvidgades till att även beakta om den tilltalade lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet. Regeringen preciserar att bestämmelsen endast avser det egna brottet och inte uppgifter från kronvittnen. Utvidgningen har motiverats av flera anledningar men det finns goda argument för uppsatsens slutsats, att grundmotivet till utvidgningen var effektivare brottsutredning. Det svenska systemet för påföljdsbestämningen bygger på principen om att straff ska bestämmas utifrån brottslighetens svårhet och straffet ska vara en rättvis reaktion. Utgångspunkten är proportionalitetsprincipen, ekvivalens och humanitet. Före uppdateringen grundades billighetsskälen sägas av humanitetsskäl, likt en kompensation. Att den utvidgade strafflindringsgrunden främst motiverats av effektivitetsskäl, likt ett verktyg, är nytt och har förändrat svensk rättsordnings förhållande till kronvittnen genom att vara ett första principiellt steg mot ett kronvittnessystem.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)