Reformer av den svenska hälso- och sjukvården

Sammanfattning: Syfte: Min studie syftar till att undersöka de mål som legat till grund för ett urval av de nationella reformerna av den svenska hälso- och sjukvården som infördes under 90-talets första hälft. Ändamålet är att utskilja målen som dessa historiska reformer är menade att uppnå och sätta dem i relation sinsemellan genom att kategorisera reformerna i olika klasser efter deras respektive mål. Teori: Den teoretiska referensramen utgörs av slutsatserna från Bruno Paliers (2006) jämförande studie av europeiska sjukvårdssystem och Kouzes & Micos (1979) domänteori. Respektive teori har använts för att konstruera ett gemensamt klassifikationsverktyg som syftar till att förklara och indela reformerna efter deras mål. Metod: För att uppnå studiens syfte utförs en klassindelad analys av reformerna. Det empiriska materialet som används har uttolkats ur propositionerna 1989/90:81 resp. 1990/91:14. Resultat: Studien påvisar chefsöverläkarreformens och ädelreformens respektive förekomst av målsättningstyper, samt beskriver vilka av dessa som kan sägas gestalta reformen. Slutsatsen därav utgörs av själva klassindelningen vilken ämnar utgöra en beskrivande grund för de båda reformerna. Chefsöverläkarreformen kan sägas tillhöra huvudklassgrupp 2: Mångsidiga reformer och inom densamme klass 10 Vård o. servicekvalitets/ Valfrihets- o. 3 handlingsfrihetsreform. Ädelreformen däremot tillhör huvudklassgrupp 3: Täckande reformer, inom den således klass 15 och är en Täckande jämlikhets/ekonomisk/vård o. serviceinriktad/ valfrihets- o. handlingsfrihetsreform