Det gåtfulla folkets berättelser - En undersökning av bevisvärderingskriterier och dessas tillämpning på barns utsagor i våldtäktsmål

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Av rättegångsbalken 35 kapitlet 1 § följer bland annat principen om fri bevisvärdering vilken innebär att det inte finns några legala regler för värderingen av specifika bevis som domstolarna måste förhålla sig till. I NJA 2010 s. 671 fastslog dock Högsta domstolen specifika kriterier vars uppfyllande påverkar värdet på en muntlig utsaga i sexualbrottsmål. Några år senare, i NJA 2017 s. 316 I och II, hänvisade Högsta domstolen till den kritik som framförts avseende svårigheterna att tillämpa de fastslagna kriterierna på utsagor som avgivits av någon med bristande verbal förmåga. Trots detta tillämpas kriterierna på barns utsagor i våldtäktsmål.Kriterierna fastställdes i en kontext med vuxen målsägande men tillämpas, enligt vad som har framkommit i denna undersökning, lojalt av tingsrätterna i Sverige på barn trots att dessa saknar den verbala och kognitiva förmåga som vuxna besitter. Tingsrätterna använde även andra faktorer än de kriterier som Högsta domstolen fastställt av betydelse för värdet på ett barns utsaga. Kriterierna tillämpades dock inte helt likformigt tingsrätterna emellan vilket kan vara ett resultat av kriteriernas otydlighet och svåra tillämpning. En följd av bevisvärdering baserad på kriterier vid värdering av barns utsagor i sexualbrottsmål blir, enligt denna undersökning, att barns bevisrättsliga ställning ytterligare försämras, att deras utsagor utsätts för alltför kritisk prövning samt att hänsyn inte tas till barnets ålder i förhållande till berättelsens eventuella brister. Sammantaget konstateras dock att en värdering baserad på kriterier är att föredra framför en värdering som inte är förankrad i något och därmed framstår som godtycklig, eller att en utsaga inte alls värderas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)