LJUDMILJÖN I MILJONPROGRAMMET : En fallstudie om hur renovering och förtätning kan skapa en bättre inre- och yttre miljö

Sammanfattning: Buller har utifrån forskning visat på en stor påverkan av människors hälsa och är dessutom den miljöstörning flest människor utsätts för i Sverige. Vidare kan buller ge upphov till problem med hjärt-och kärlsjukdomar samt bidra till sömn- och koncentrationssvårigheter. Trafikbuller är den vanligaste ljudkällan och med utgångspunkt i kartläggningar för vägtrafikbuller, anses boendemiljöer tillhörandetvå miljoner svenskar inte uppnå riktlinjer för buller i utomhusmiljön. Ljudkrav har funnits sedan slutetpå 1940-talet under olika namn och regelsamlingar. Byggnadsstadga, BABS 60 och Svensk byggnorm67 var de regelverk som tillämpades under miljonprogrammet, då en miljon bostäder uppfördes underår 1965 och 1974. Miljonprogrammets fastigheter är nu över 50 år och byggnadernas tekniska livslängdbörjar närma sig slutet där ungefär 165 000 av miljonprogrammets bostäder behöver upprustas. Isamband med en renovering är det aktuellt att beakta ljudisoleringen för att åstadkomma byggnadersom uppfyller dagens ljudkrav. Kvartersstrukturen för miljonprogrammets flerbostadshus är ofta öppenmed stora avstånd mellan huskropparna samt outnyttjade ytor vilka kan locka till förtätning. Syftet medexamensarbetet är därav att utreda akustiska utmaningar kopplat till arkitektur, byggteknik, gårdsmiljöoch omgivning för att kunna skapa en bättre ljudmiljö vid en renovering och förtätning i ettbostadsområde från miljonprogrammet. Studien innefattar en litteraturstudie inom områdena arkitektur, akustik, ljudkrav, renovering ochförtätning för att skapa en teoretisk grund. Vidare grundar sig studien i en fallstudie för ettmiljonprogramsområde i Malmö, bestående av platsanalyser utifrån metoderna Serial vision, Lynch ochGehl samt ljudanalyser i form av ljudmätningar och subjektiva upplevelser av ljudmiljön.Konceptutvecklingen baseras på teori, bullerkartläggning samt platsens förutsättningar vilketvidareutvecklas genom att ta hänsyn till platsanalysernas resultat. Två av fallstudiensbyggnadskonstruktioner undersöktes för att genomföra simuleringar och beräkningar att jämföra mednuvarande ljudkrav och riktvärden. Utifrån teori, fallstudie och beräkningsresultat prövades ochutvärderades olika åtgärder i syfte att uppfylla dagens ljudkrav och skapa en bättre inre- och yttreljudmiljö. Studiens resultat visar på att lägenhetsavskiljande innerväggar samt bjälklag i betong uppfyller ljudklassC för ljudnivåskillnad enligt nuvarande ljudkrav, däremot uppfyller inte bjälklagen kravvärdena förstegljudsnivå. Vidare uppfyller bostäderna kravställningen för ljudisolering mot yttre ljudkällor utifrånstudiens ljudmätningar. Med Malmö stads bullerkartläggning som utgångspunkt överstiger denberäknade inomhusljudnivån kravvärdet för tre av nio fall. Ett tidstypiskt bostadsområde, med öppenbebyggelsestruktur och omgivande trafikleder uppfyller inte riktvärdena gällande ekvivalent ljudnivåvid uteplatser utifrån utförda ljudmätningar. Däremot uppfylls riktvärdet för den maximala ljudnivånvid uteplatser. Slutligen uppfyller även fasadmätningarna riktvärdet vid fasad. Åtgärdsförslagen i form av stegljudsdämpande skikt förbättrar stegljudsnivån så att ljudklass C eller Buppnås. Förtätningsförslaget medför att ljudnivån inom området generellt minskar med 10 dB. Befintligbebyggelse skärmas av genom att ny bebyggelse placeras parallellt med trafikleden, uppförda i tvåförskjutna rader för att minska bullerspridning in till gårdarna. Även fönsterfria gavlar nyttjas därtillbyggnader ansluter mot den befintliga bebyggelsen och skapar en effektiv bulleravskärmning. För attskapa en ljuddämpad sida för samtliga tillbyggnader i förtätningsförslaget krävs ytterliga åtgärder i formav till exempel akustikskärmar. Utifrån studiens bullerkartläggning medför förtätningen att de befintligauteplatserna uppfyller riktvärdena för ekvivalent ljudnivå. Eftersom ljudnivån inom området minskarantas ljudmiljön även upplevas betydligt mer behaglig. De sänkta ljudnivåerna vid fasaderna skapar ävenstörre marginaler till kravställningen gällande ljudisolering mot yttre ljudkällor. Utöver förbättradeakustiska aspekter medför förtätningen förändrade gårdsbildningar där platsens positiva kvaliteter värnatsom.