Socialt Kapital : En kvalitativ studie i chefers upplevelser av det sociala kapitalets betydelse i det vardagliga arbetet

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd; Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Sammanfattning: Studien söker en djupare förståelse för hur chefer inom näringslivet ser på vikten av att ha tillgång till sociala nätverk och hur de använder sig av dem i sitt vardagliga arbete. Studien är genomförd med ett kvalitativt metodval där semistrukturerade intervjuer har använts. Intervjuerna har transkriberats, analyserat och bearbetats genom ett fenomenologiskt perspektiv där respondenternas egna upplevelser och erfarenheter stått i fokus. Teorierna som används för att underbygga studien är Bourdieus socialt kapital, Granovetters sociala nätverk och starka respektive svaga band. Bourdieu och Granovetters teorier kompletteras med Colemans teorier om kulturens inverkan på de sociala nätverkens betydelse och hur det påverkar förmågan för individer att använda sitt sociala kapital. Avslutningsvis använder vi oss av Goffmans teorier om jaget och maskerna. Svenska chefer anser att deras sociala nätverk är en vital del i deras vardagliga arbete. Flera exempel framkom under studien där cheferna återgav situationer där de med hjälp av sina sociala nätverk löst uppgifter som för dem initialt upplevt svåra. Genom att vara en del av en gemenskap och aktiv aktör i ett nätverk upplever chefer en trygghet och ökad tilltro till sina egna förmågor att lösa sina arbetsuppgifter. De sociala nätverken och det sociala kapitalet upprätthålls genom att cheferna ställer sina egna kunskaper och resurser till förfogande för andra aktörer att begära ut. Genom att inte använda andra aktörers kunskaper och resurser på ett sätt att aktörerna upplever sig bli utnyttjade känner cheferna en trygghet i relationerna. För att säkra det sociala kapitalet är det enligt respondenterna viktigt att de framställs som seriösa och trovärdiga. Om andra aktörer i det sociala nätverket får intrycket att respondenterna inte återgäldar tjänster så var respondenterna av uppfattningen att de riskerade att exkluderas. Respondenterna hade en hög medvetenhet och arbetade aktivt med hur de framställs och uppfattas av sina kollegor och omgivning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)