En jämförelse mellan amerikanska och internationella rekommendationer för goodwill

Sammanfattning: Problemformulering: Hur påverkar de nya amerikanska rekommendationerna för goodwill en koncerns resultat- och balansräkning i jämförelse med de internationella rekommendationerna för goodwill? Vårt syfte med denna uppsats är att jämföra nuvarande internationella rekommendationer, IAS 22 och IAS 36, med de nya amerikanska rekommendationerna FAS 141 och FAS 142. Metod: Eftersom vi har gjort en jämförelse mellan olika rekommendationer har vi betraktad dem som vår primärdata tillsammans med årsredovisning och delårsrapport från Stora Enso. Vår sekundärdata utgörs av litteratur och artiklar. Vi har som metod valt att använda fallstudie där Stora Enso är ett företag som vi har utgått ifrån. Eftersom de amerikanska rekommendationerna ännu ej tillämpats har vi använt hypotetiska fall i vår fallstudie. Slutsatser: Den största nyheten i den nya amerikanska rekommendationen, FAS 142, är att man betraktar goodwill som en oändlig tillgång som inte årligen ska skrivas av utan istället värderas, och eventuellt skrivas ned, enligt en fördefinierad värderingstest. Jämfört med gällande internationella rekommendationer, IAS 36 och IAS 22, är detta synsätt helt nytt. I IAS 22 betonas just vikten av att goodwill är en ändlig tillgång och att detta ska speglas genom årliga avskrivningar. Även i IAS 36 ges möjlighet att göra nedskrivningar om indikationer finns på att en försämring har skett. När sådana indikationer finns görs en värdering som liknar värderingen enligt FAS 142 men några krav på att denna värdering ska ske årligen finns inte. Detta förändrade synsätt påverkar naturligtvis koncernens balans- och resultaträkning och i sista hand resultatet. I vilken omfattning skillnader i påverkan på balans- och resultaträkning kan urskiljas beror på den situation koncernen befinner sig i. Faktorer som spelar in har att göra med att en återföring av tidigare gjord nedskrivning är förbjudet enligt FAS 142. Hur nuvärdet av framtida kassaflöden bör beräknas skiljer sig åt i rekommendationerna vilket medför att det värde som benämns som det verkliga kan skilja sig åt. Eftersom en jämförelse ska göras mellan verkligt och bokfört värde i samband med värderingen kan detta påverka om en nedskrivning behöver göras eller ej. Nedskrivningen ska relateras till en enhet i företaget, här är hanteringen likartad i de olika rekommendationerna. Vad vi kan konstatera är att nedskrivningsbeloppets storlek kan påverkas beroende på till vilken enhet goodwillposten relateras och hur goodwill relateras till en enhet kan också få betydelse för om en nedskrivning behöver göras eller ej.