Tolkning, tycke och andra förutsättningar : Om olika textmedier i litteraturundervisningen

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013)

Sammanfattning: Enligt Skolverkets kommentarmaterial till kursplanen i svenska i Lgr 11, är betydelsen av det så kallade “vidgade textbegreppet” fortfarande viktigt i svenskundervisningen, trots att begreppet i sig inte används längre. Betyder det att olika slags medier är vanligt förekommande i svenskundervisningen, och särskilt i litteraturundervisningen? Den här uppsatsen behandlar omständigheterna kring de textmedier som man väljer i litteraturundervisningen och ämnar besvara följande frågor: ● Vilka begrepp och uttryck nämns i kursplanen i svenska i Lgr 11 och hur används de? ● Vilken betydelse lägger en svensklärare i dessa begrepp och uttryck och hur används de generellt? En analys av kursplanen i svenska, fokuserad på begreppsanvändning i anknytning till litteraturundervisning, lägger grunden som sedan byggs vidare på med en undersökning av en yrkesverksam svensklärare och hennes elever, samt en utforskning av hur utvalda begrepp används utanför skolans värld. Forskningen visar att det sätt begrepp används på i kursplanen gör det svårt för multimodala texter att ta plats i svenskundervisningen, trots påståendet att ”det vidgade textbegreppets” innebörd fortfarande är viktigt. Men studien visar också att det finns fler faktorer än bara kursplanen som influerar vilka texter som väljs ut till att användas i klassrummet. Det faktum att majoriteten av eleverna i studien anser att de inte har arbetat med andra medier än skriftlig text kan inte enkelt härledas till enbart kursplanen, eller ens enbart till vilka texter deras lärare har valt ut. Studien visar att valet av texter och hur detta uppfattas är komplicerat.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)