Hur skapas en hemlös och/eller missbrukande klient (inte)? En diskursiv studie om makt, kön, sexualitet, klass och etnicitet.

Sammanfattning: Feministisk genusforskning och genusforskning inom socialt arbete visar att både människor i stort och klienter konstrueras olika beroende på kön, sexualitet, klass och etnicitet. Den myndighetsutövande maktdimensionen gör målgruppen socialsekreterare särskilt intressanta att studera. Syftet med uppsatsen var att undersöka konstruktion av klienter med hemlöshets- och/eller missbruksproblematik. Frågeställningarna var: hur konstrueras klienterna i relation till kön, sexualitet, klass och etnicitet? Vilka diskurser kan urskiljas rörande konstruktion av denna grupp klienter? Vilka implikationer/konsekvenser har detta för maktaspekten i arbetet/mötet mellan klient och socialsekreterare? Studien baserades på tre fokusgruppintervjuer med socialsekreterare från två olika stadsdelar och 20 sociala utredningar. Använda begrepp från feministisk teoribildning hämtades från genusteori, queerteori, klassteori och postkolonial teori. Analysen inspirerades av kritisk diskursanalys och intersektionell analys. Resultatet presenteras under fyra teman: Smuts & hygien, Hot & våld, Familj och Sexualitet som brännbart(?) ämne. Olika dominerande diskurser reglerade språket genom vilket klienterna konstruerades. En hög grad av reflexivitet hos socialsekreterarna utmanade diskurserna. Klienter konstrueras som avvikande från andra kvinnor och män utan hemlöshets- och/eller missbruksproblematik. Kvinnliga klienter, klienter med annan etnisk bakgrund än svensk samt klienter med homosexuell orientering konstruerades som dubbelt avvikande. Maktaspekten i mötet mellan klienter och socialsekreterare upprätthålls genom konstruktion av klienter som avvikande och fråntar dem möjlighet att själva definiera sina problem och behov.