Specialpedagogisk forskning - En innehållsanalys av forskningen vid enheten för specialpedagogik i relation till utbildningsplanen för specialpedagoger respektive speciallärare under 2000/talet.

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik

Författare: Linda Edman; [2009-09-24]

Nyckelord: specialpedagogisk forskning; specialpedagog; speciallärare;

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka skolformer som uppmärksammas i den forskningen som genomförs på Enheten för Specialpedagogik på Göteborgs Universitet samt hur densamma förhåller sig till de delmål GU har för utbildningen av specialpedagoger samt speciallärare. Teori: Specialpedagogik är ett otydligt kunskapsområde. Gränserna mellan pedagogik och specialpedagogik är suddiga. Den specialpedagogiska forskningen i Sverige har historiskt sätt varit fokuserat på individen men under senare år har även miljön fått större plats. Grundskolan är utan tvekan den mest uppmärksammade skolformen inom den specialpedagogiska forskningen. Ingen annan skolform kan jämföras med det utrymmet grundskolan har fått. Forskning presenterar oftast inte resultat som direkt kan användas i praktiken. Teorin kan ses som ett tankeverktyg som öppnar ögonen för nya tankesätt för praktikern. Forskningssociologin visar att forskarnas personliga intressen påverkar vad det forskas om, hur forskningen utförs och hur resultaten används. Metod: Den här studien bygger på en textanalys av det material som publicerats av författare verksamma på Enheten för Specialpedagogik på Göteborgs Universitet from 2000 tom 2008. Materialet jämförs med de delmål som Göteborgs Universitet har fastställt för utbildningen för specialpedagoger samt speciallärare HT 2009. Undersökningen har ett positivistiskt förhållningssätt. Studien bygger på en kombination av en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Grundskolan är den skolform som utan tvekan har störst plats inom den specialpedagogiska forskningen på GU. Den vanligaste vinklingen i de aktuella publikationerna är organisationsnivå. Dern näst vanligaste är individnivån. Gruppnivå och systemnivån har fått ungefär lika stort utrymme i publikationerna. När det gäller kopplingen till delmålen för blivande specialpedagoger/ speciallärare syns en tendens att ju mer konkret område ju mindre koppling i den specialpedagogiska forskningen. Specialpedagogik, allmänt toppar med 25 % och längst ner hittar vi språk läs och skriv inlärning med 2 %.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)