Samband mellan emotionsreglering och substansbruk i en rättspsykiatrisk population

Detta är en Master-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för psykologi (PSY)

Sammanfattning: Emotionsreglering har de senaste åren fått alltmer uppmärksamhet och stöd som en faktor associerat med substansbruk. Däremot finns till författarnas vetskap ingen tidigare forskning som undersökt sambandet mellan emotionsreglering och substansbruk i ett rättspsykiatriskt urval. Syftet med denna studie var att beskriva substansbruket och utforska associationer mellan emotionsreglering och substansbruk i ett rättspsykiatriskt urval. Deltagarna (N = 98; 13 % kvinnor) rekryterades från en kohort av rättspsykiatriska patienter i Sverige från 2016-11-01 till 2020-11-30.  Data samlades in genom journalgranskningar, självskattningar och kompletterades med semistrukturerade intervjuer. För att beskriva substansbruk i gruppen användes deskriptiv statistik. Vidare användes instrumentet Difficulties in Emotional Regulation Scale (DERS) för att undersöka deltagarnas svårigheter med emotionsreglering. Som mått på substansbruk använde författarna debutålder av substanskonsumtion och antalet testade substanser. För att utforska sambandet mellan emotionsreglering och substansbruk användes korrelationsmatriser.  Resultatet visade att 64,3 % av deltagarna någon gång hade diagnostiserats med substansbrukssyndrom. Vidare hade 79.5 % av urvalet någon gång använt cannabis och hade i större utsträckning använt andra substanser jämfört med en generell svensk population. Studien fann inga signifikanta samband mellan emotionsreglering och substansbruk, vilket går emot tidigare forskning. Det motsägelsefulla resultatet kan bero på metodologiska skillnader och/eller att deltagarna hade andra gemensamma och inflytelserika erfarenheter i relation till emotionsreglering som påverkade resultatet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)