Negativ ränta - positivt för konsumtionen? : En empirisk studie om hur negativ reporänta påverkar hushållens konsumtion

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Nationalekonomiska institutionen

Sammanfattning: Utifrån en VAR-modell analyseras hur hushållens konsumtion påverkats av negativ reporänta i Sverige. I slutet av 2014 införde Riksbanken negativ reporänta med argumentet att det stimulerar ekonomin på samma sätt som vid positiv ränta. Samtidigt menar flera forskare att penningpolitiken inte har samma effekt på den reala ekonomin vid negativa nivåer. Studien jämför hur konsumtionen reagerar på en reporäntechock mellan två perioder: första kvartalet 1996 till fjärde kvartalet 2014 där endast positiv reporänta förekommit, samt första kvartalet 1996 till andra kvartalet 2019 där även negativ reporänta inkluderas. Utifrån VAR-modellen finner studien inga tydliga tecken på att konsumtionen reagerar på ett annorlunda sätt när negativa nivåer på reporäntan inkluderas. Studien finner inte heller stöd för att transmissionsmekanismen märkbart skulle försvagas vid negativ reporänta. På basis av detta drar vi slutsatsen att Riksbanken kan utföra penningpolitiska åtgärder för att öka konsumtionen och stimulera ekonomin genom negativ reporänta.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)