En kvalitativ studie om ämnesundervisningen av nyanlända elever på språkintroduktionsprogram på gymnasieskolan Hur uttrycker sig lärare om undervisning av nyanlända elever?

Sammanfattning: Syfte: Den övergripande frågeställningen för denna studie handlade om lärares egna beskrivningar av sin undervisning av nyanlända. Mer specifikt undersökte vi hur lärarna uttrycker att de arbetar för att få de nyanlända eleverna behöriga till nationella program och yrkesutbildning. Teori: Teoretiker som används i vår studie är: Gibbons, (1998) som diskuterar lärandet av språket och ämneskunskaper i skolan. Gibbons teori behandlar det parallella lärandet av ett nytt språk och ett kunskapsämne. Lahdenpäre, (2000) som menar att kunskapsinhämtning kan hämmas på grund av kulturkrockar som nyanlända elever upplever i samband med nya former av undervisning. Landenpäre poängterar sambanden mellan interkulturalitet i klassrummet och pedagogisk planering. Bunar som menar att det är miljön i klassrummet som inverkar på inlärning, kognitiv utveckling och socialt beteende. Meningsfulla situationer skapar positiv progression och gör det lättare att lära. Psykologiska processer är centrala i Vygotskys idéer vilka behöver finnas med i de pedagogiska planeringarna. Dessa processerna får igång en medvetenhet och intention hos eleverna när de används i undervisningen. En annan process som Vygotsky (1978) beskriver utgår från det utvecklingsstadium som eleven för tillfället befinner sig på, den så kallade proximala utvecklingszonen. En viktig metodisk princip som används i den proximala utvecklingszonen är att genom språket överföra information och kunskap till eleven. Metod: Vi använde en kvalitativ intervjumetod, där vi intervjuade sju ämneslärare som arbetar med nyanlända elever. Lärarna som intervjuades undervisar i matematik, naturkunskap, samhällskunskap och svenska och är verksamma på en och samma skola. Vi ställde 13 frågor till lärarna gällande olika aspekter av nyanländas undervisning i skolan. Resultat: Resultaten visade att lärarna var ense om att det är lättare för elever att lära sig ämneskunskaper i den svenska skolan, men att de ofta stöter på svårigheter på grund av det nya språket. Det finns en skillnad i att förstå respektive ämne i skolan och att lära sig att uttrycka sig skriftligt och muntligt på svenska. Samarbete lärare emellan gör stor skillnad, både i undervisning och i bedömning av elever. Gemensamt för lärarna är att de har positiva erfarenheter av samarbete, särskilt tillsammans med modersmålslärare och studiehandledare. Slutsatserna av att samarbete mellan lärarna var bra för undervisningen leder vidare till förslagen om fortsatta forskningsfrågor om hur detta samarbetet kan utvecklas. Vår studie kan bli mer omfattande nya intervjuer med nyanlända eleverna.