Ränteavdragsproblematik vid koncerninterna upplåningar - En analys av styrkor och svagheter avseende gällande rätt och alternativa lösningar

Sammanfattning: Minskning av resultatet i svenska bolag genom koncerninterna upplåningar är ett relativt enkelt skatteplaneringsförfarande som syftar till att reducera de totala skattekostnaderna i en internationell koncern. Förfarandet går generellt till så att ett svenskt bolag tar upp ett lån från ett annat bolag inom koncernen etablerat i ett lågskatteland. Räntan som löper på lånet dras som en kostnad i det svenska bolaget, medan det mottagande bolaget beskattas lågt för den motsvarande ränteinkomsten, alternativt inte alls. Förfarandet medför en allvarlig brist i reciprocitet i behandling av ränta och leder på sikt till urholkning av den svenska skattebasen. Det faktum att ränteupplägg på ifrågavarande vis endast är möjligt för bolag av viss storlek och i viss företagsform innebär att koncernintern upplåning dessutom medverkar till att det uppstår en brist i neutralitet. Uppsatsen redogör för gällande svenska avdragsbegränsningsregler, samt två andra möjliga lagstiftningsmetoder; underkapitaliseringsregler och skat-tereduktionsregler. Gemensamt för de tre metoderna är att de alla syftar till att åtgärda den ränteavdragsproblematik som är förknippad med koncernin-terna upplåningar. I analysen identifieras de tre lösningarnas styrkor och svagheter, vilket bl.a. omfattar förenligheten med EU-rätten samt i vilken utsträckning neutralitet och reciprocitet i beskattningen uppnås. Styrkorna i de olika metoderna skiljer sig relativt mycket från varandra. Konsekvenserna för ett företag som fastnar i de svenska avdragsbegräns-ningsreglerna är stora på så sätt att det resulterar i uteblivet avdrag för rän-tekostnaderna på hela lånet. På så vis kan reglerna verka avskräckande för företag att företa avancerade skatteplaneringsupplägg med koncerninterna lån. Den uppenbara bristen med reglerna är att de endast förhindrar avdrag för räntekostnader på koncerninterna skulder som avser finansiering av för-värv av delägarrätter. Reglernas tillämpningsområde är med andra ord väl-digt begränsat och medger fortfarande skatteplanering genom ränteavdrag på andra typer av koncerninterna lån. Om Sverige skulle införa underkapitaliseringsregler, dvs. en kvot mellan godtagbart förhållande mellan skuld och eget kapital, hade förutsebarheten i avdragsrätt kunnat öka betydligt, både ur en företagsmässig och ur en fiskal synvinkel. Ur ett internationellt perspektiv skulle sådana regler dessutom innebära att Sverige tar ett steg mot en internationell harmonisering av be-skattningsrätten. Svagheten i sådana regler med traditionella kvotmått är att de fortfarande medger ett relativt stort utrymme för skatteplanering med koncerninterna räntebetalningar eftersom alla kostnader på lån inom kvoten får dras av. Kvoten kan dessutom enkelt justeras i företaget genom att kort-siktigt öka det egna kapitalet. Lodin har nyligen presenterat ett nytt förslag som innebär att ränteavdrag ska ersättas med en skattereduktion. Räntan blir med andra ord inte längre avdragsgill, utan man får en skattereduktion på den totala skatten med ett belopp som är beroende av beskattningen i det mottagande bolaget. Den främsta styrkan i reduktionsförslaget ligger i att det helt kan eliminera de arbitragevinster som idag uppstår vid skatteplanering med räntebetalningar. Reglerna resulterar nämligen i att full neutralitet uppnås på koncernnivå. Effekten blir vidare att transaktionerna föregås av reciprocitet mellan avräk-ning och beskattning. Den gemensamma svaga länken i de tre olika metoderna och svårigheten i att begränsa skatteplanering genom ränteavdrag ligger inte i den nationella regleringen, utan snarare i den EU-rättsliga. Den fria etableringsfriheten är ett starkt skydd och får endast hindras om det finns en godtagbar rättfärdi-gandegrund som väger tyngre. Huruvida de olika metoderna förhåller sig till etableringsfriheten är oklart. Endast underkapitaliseringsregler har kommit under EUD:s prövning i ett antal mål och ännu har inga regler kunnat rätt-färdigas.