Förtätning av känsliga stadsmiljöer : En fallstudie av Östersund

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Samhällsbyggnad, GIS; Högskolan i Gävle/Samhällsbyggnad, GIS

Sammanfattning: Förtätning är ett av samhällsplaneringens mest diskuterade ämne, dels för att uppnå målen för hållbar utveckling men också för att tillgodose den ökade efterfrågan på centrala bostäder. Det finns för- och nackdelar med att planera för en kompakt stad och för en förtätning. Fördelar med att förtäta en stad och skapa blandad användning är att det leder till ett minskat bilberoende då det finns en närhet till det behövliga som exempelvis affärer, arbete och skola. Det finns en mängd olika sätt att förtäta en stad på. Det finns exempelvis påbyggnad, ombyggnad eller nybyggnad. Två strategier som har diskuterats är vertikal- och horisontell planering. Vertikal planering innebär att det byggs på höjden och har blivit ett vanligare sätt att planera på under senare tid och sättet har fått allt mer uppmärksamhet jämfört med horisontell planering där det byggs lägre byggnader på en större markyta. Rumslig multikriterieanalys kommer att tillämpas i detta arbete för att se om det finns möjliga förtätningsområden i Östersunds centrala del. Syftet med detta examensarbete är att identifiera de mest lämpliga platserna i Östersunds centrala del där en förtätning kan ske. Litteraturgranskning och intervjuer ligger som grund för framtagandet och rangordningen av de kriterier och faktorer som ingår i multikriterieanalyserna. Först granskades litteratur för att få en bättre förståelse samt en teoretisk grund för vilka faktorer och kriterier som var av betydelse att hantera i analyserna. De kriterier och faktorer som togs fram stärktes genom intervjuer med en sakkunnig planarkitekt på Östersunds kommun. De faktorer som var av betydelse skulle sedan rangordnas och detta gjordes av fem planarkitekter på Östersunds kommun. Efter detta viktades faktorerna. Viktningsmetoden som användes var Rank Sum weights (RS) (Roszkowska, 2013). Multikriterieanalyserna resulterade i nio restriktionskartor samt fem faktorkartor. Därefter skapades det två resultatkartor där den första visar på de lämpligaste platserna inom kvarteren att förtäta och den andra visar de lämpligaste kvarteren att förtäta. Detta resulterade i fyra kvarter och fem platser som fick de högsta värdena och dessa har analyserats och utvärderats mer ingående och ställts mot varandra för att få fram den mest lämpliga platsen att förtäta. Det kvarter med det högsta värdet var ”Skinnhandlaren” därefter ”Onkel Adam”, ”Lagmannen” och sist ”Magistern/Busstorget”. Utifrån beskrivningen och utvärderingarna av kvarten har studien kommit fram till att kvarteret Magistern/Busstorget var det lämpligaste att förtäta.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)