Svensk kod för bolagsstyrning : Hur påverkas revisorernas förtroende?

Sammanfattning: Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, EKR 362, VT 2006 Handledare: Ulf Larsson Examinator: Rolf Larsson Författare: Sandra Johansson och Sofie Lanér Titel: Svensk kod för bolagsstyrning – hur påverkas revisorns förtroende Bakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel. Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket. I uppsatsens teorikapitel har vi presenterat teori om förtroende, förtroendeproblemet och revisorn. Kapitlet innehåller även teori om Corporate Governance, koder för bolagsstyrning och intern kontroll. Vi har genomfört öppna intervjuer med två respondenter på två av de ledande revisionsbyråerna i Sverige. Vår empiri består av en sammanställning av respondenternas svar. Teori och empiri ordnades i en analys som slutligen mynnar ut i studiens slutsats och där ger vi också förslag till vidare forskning. Slutsats: I teorin framlyfts förtroendet som betydligt sämre än vad det enligt vår empiriska undersökning uppfattas i verkligheten. Koden är mer ämnad för att förbättra samhällets förtroende för de bolag som tillämpar koden än för de revisorer som reviderar bolagen. Men indirekt har koden i viss mån påverkat förtroendet för revisorer, till exempel genom att det blir mer transparens. Kodens införande stärker också revisorns opartiskhet, självständighet, tystnadsplikt och kompetens och genom att förstärka dessa faktorer förstärks även revisorns förtroende. Revisionsutskott ökar kommunikationen mellan styrelse och revisor och förbättrar därmed revisorns oberoende. Revisorerna har fått fler arbetsuppgifter sen införandet av koden. De hjälper företagen på olika sätt att implementera koden. Det står inte mycket text i koden men det innebär mycket arbete.