"Fruktstunden behöver inte vara en stund för att bara äta frukt" : En kvalitativ studie om fruktstunden utifrån ett undervisningsperspektiv

Sammanfattning: Förskolan är den plats som barnen först möter under sin långa utbildningsresa och det kan även vara ett av barnens första möten med en samhällelig institution. Studien har utgått från ett läroplansteoretiskt perspektiv och syftet med studien var att undersöka hur innehållet i fruktstunden kan förstås utifrån begreppen kvalifikation, socialisation och subjektifiering samt hur förskollärare resonerar kring fruktstunden utifrån ett undervisningsperspektiv.  Studiens empiri samlades in dels med hjälp av kvalitativa observationer med ett observationsschema som stöd där barn i åldrarna 1 – 5 år deltog, dels med kvalitativa intervjuer där intervjuerna förhöll sig till en standardiserad intervjumodell. Samma fem förskollärare deltog i både observation och intervju och förskollärarna var verksamma inom tre olika rektorsområden. Resultatet i delstudie 1 påvisade att det innehåll som framträdde i undervisningen flest gånger var Kvalifikation, som kan förstås som matematik, språkutveckling och allmän kunskap. Därefter framträdde Socialisation, som kan förstås som hur barn socialiseras in i ett samhälle samt förhållningsregler. Minst antal gånger framträdde Subjektifiering, som kan förstås som barns möjlighet till att agera självständigt och ta egna beslut. Resultatet i delstudie 2 redovisade att när förskollärare resonerade om fruktstunden utifrån ett undervisningsperspektiv talade de om innehåll i undervisning, där begreppet socialisation främst betonades, samt förskollärarens roll i undervisning. Resultaten från de olika delstudierna diskuteras i relation till undervisningsperspektivet. Studiens slutsats var att förskollärarna inte var medvetna om allt undervisningsinnehåll de förmedlade till barnen i rutinsituationen fruktstunden. Det som synliggjordes i observationerna överensstämde inte med det som förskollärarna resonerade om i intervjuerna. Denna slutsats kan förklaras som att det inte uppstod en naiv realism i studien.