Riskreducering av naturolyckor med hjälp av spatial multikriterieanalys : En fallstudie över Gävle kommuns omvandling av industriområdet Näringen utifrån kommun- respektive försäkringsperspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Samhällsbyggnad

Sammanfattning: I samband med Gävle kommuns omvandling av den havsnära stadsdelen Näringen identifieras många naturgeografiska och geotekniska utmaningar. Dessa utmaningar förväntas förvärras av klimatförändringar, men också betyda en större påverkan på låglänta och havsnära områden. Däremot identifieras en ekonomisk vinst av exploatering av centrumnära mark. Den kommande omvandlingen av stadsdelen innefattar att 6 000 nya bostäder och 450 000 kvadratmeter nya verksamheter ska tillkomma, enligt avtal med svenska staten. Ökad ekonomisk belastning för försäkringsbolagen i samband med klimatförändringar och naturfenomen tvingar dock försäkringsbolagen att se över vad som i framtiden bör kunna försäkras. En konflikt kunde identifieras mellan kommunen och statens definition av hållbarhet, i jämförelse med försäkringsbolagens syn på vad som är hållbart och dessutom hållbart på lång sikt. Syftet med studien var att besvara forskningsfrågan Hur kan omvandlingen av Näringen utformas genom riskreducering för att minska exponering och sårbarhet och samtidigt öka stadsdelens resiliens? För att besvara frågan har studien använt metoderna spatial multikriterieanalys med farokartor, och gestaltning utifrån multikriterieanalysens resultat, för att skapa ett gestaltningsförslag som redovisar en ny utformning av stadsdelen som uppfyller avtalets krav kring antal bostäder och kvadratmeter verksamhetsytor, och detta på ett sätt som bidrar till att bebyggelsen i största möjliga mån placeras i områden där exponeringen för diverse risker är lägre.  Studiens resultat syftar att påvisa skillnader i ställningstaganden. Som en del av riskreduceringsstrategin klassificerades högriskområden som blågrön infrastruktur för de områden där konventionell markanvändning, som exploatering för bostäder och verksamheter, inte bedömdes vara lämplig till följd av de höga riskvärdena i dessa områden. Utifrån resultatet av dessa kartor skapades en 3D-modell med syfte att skapa ett pedagogiskt verktyg. 3D- modelleringen bidrar även till en högre förståelse för hur enligt studien olämplig mark, eller strandskydd kan omvandlas till attraktiva gröna områden som erbjuder rekreationsmöjligheter, infiltrering av dagvatten och som ökar den biologiska mångfalden. Studiens resultat erbjuder lättförståeliga tolkningar av de bakomliggande naturgeografiska och geotekniska riskerna, som även gemene man kan ta del av och tolka.  Ett återkommande inslag i studiens resultat är att stora skyddsområden som omfattas av strandskydd, även täcker de områden som har högst riskvärden. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)