Modersmålsundervisningen i arabiska Möjligheter, Utmaningar och glädjeämnen sett ur olika perspektiv på ett urval av grundskolor

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet

Sammanfattning: Syfte:Syftet med detta arbete är att med en intervjuundersökning få kunskap om hur arabiska modersmålslärare, elever och rektorn till modersmålsenheten i en västsvensk kommun upplever modersmålsundervisningen. Vilka fördelar, svårigheter, utmaningar och framgångsfaktorer uppstår i samband med detta uppdrag?Teori:Studien om modersmålsundervisning utgår från en sociokulturell teori. Ämnet engagerar inte bara hela samhället och berör tusentals elever och lärare, utan ett ämne som de flesta elever med utländsk bakgrund ser det som en framgångsfaktor i sin lärandeprocess och i interaktion med sina släktingar och vänner. Vidare öppnar ämnet modersmål nya språkliga och kulturella förmågor och stärker elevernas personlighet i ett mångkulturellt samhälle.Metod:Studien bygger på modersmålsundervisningen i fem olika skolor i Väst Sverige. Studiens metod är baserad på kvalitativ intervju som metod. Undersökningsmetodiken bygger på intervjuer med en rektor, fem modersmålslärare, och fem elever i årskurs (7-9) i syfte att få direkta svar på forskningsfrågorna och träffa våra målgrupper personligen.Resultat:Resultatet visar att alla lärare har samma positiva attityd till modersmålsundervisning och att ämnet utgör en framgångsfaktor i de flesta elevers lärande som inte har svenska som modersmål. Denna uppfattning delas också av samtliga elever där även synen på modersmål som en identitetsfaktor och sociokulturell trygghet spelar en viktig roll i elevernas självkänsla.Ur ett utbildningsmässigt och sociokulturellt perspektiv delar modersmålchefen vikten av undervisningen i modersmålet och lyfter upp dess roll i svenska skolor inte bara som ett kompletterande ämne utan även som ett ämne som öppnar många portar i elevernas lärande. Men samtidigt visar studien att det finns utmaningar som förknippas med detta uppdrag. Framför allt med tanke på yrkets låga status som modersmålslärare. Detta är något som delas av båda modersmålsenhetens chef och de samtliga lärarna som tycker att de hamnat på efterkälken när det gäller till exempel löner, arbetstider och status som inte når upp till den samhällsnytta uppdraget utgör. Från eleverna sida kan man avläsa andra former av svårigheter när det gäller modersmålsundervisningen som den begränsade undervisningstiden, tiden som ligger utanför den ordinarie schematiden och att ibland undervisningen i arabiska språket känns ytlig på grund av en hel del tabu ämnen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)