Att lagstifta eller inte lagstifta - En systematiserande kvalitativ textanalys om varför Sverige fortfarande inte har lagstiftat mot könsdiskriminerande reklam.

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Debatten om en eventuell lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam är ett återkommandefenomen i det svenska samhället eftersom ingen befintlig lag är i skrivande stund tillämplig för att reglera frågan. Åtskilliga motioner har argumenterat för en lagstiftning, varav den senaste från 2017. Ett antal statliga utredningar har även undersökt frågan om en eventuell lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Men en lagstiftning har ännu inte kommit till stånd. Det främst förekommande argumentet som används som förevändning mot en sådan lagstiftning menar att det skulle strida mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Offentlig reglering av reklam i lag är dock inte en främmande fråga i den svenska rättsordningen. Sedan 1930-talet har en markant utveckling skett inom det marknadsrättsliga området där allt fler marknadsföringsåtgärder har kommit att regleras och begränsas i lag.Det övergripande syftet med detta arbete är att få förståelse för varför det hittills inte har införts en lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam i Sverige trots att lagstiftning som på annat sätt reglerar reklam har genomförts. Denna förståelse har jag försökt uppnå genom att undersöka resonemangen bakom valet att inte lagstifta mot könsdiskriminerande reklam samt resonemangen bakom att annan lagstiftning som reglerar reklam har stiftats. Mer specifikt, har jag identifierat och jämfört hur centrala teman hanteras på de olika områden och med hjälp av teoretiska förklaringsmodeller diskuterat varför det hittills inte har införts en lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam i Sverige.Resultatet visar att samma centrala teman som jag har identifierat i resonemangenbakom valet att införa lagstiftning som reglerar olika former av reklam återfinns även i utredningarna bakom en eventuell lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Vid en jämförelse framgår dock att dessa teman hanteras olika. Det förekommer en diskrepans mellan kravet på behovet som motiverar en lagstiftning, hur liknande skyddsintressen anses olika skyddsvärda i förhållande till yttrandefriheten samt hur detta legitimeras genom ett lagtekniskt cirkelresonemang. Jag menar att dessa motsättningar visar tecken på det som inom genusrättsvetenskaplig teori kallas normativ inkoherens och kan förklaras utifrån teorierna om genusmaktsordningen och den manliga normen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)