Effektivisering av kommunikation & produktionsplanering i byggprojekt

Detta är en M1-uppsats från Malmö universitet/Fakulteten för teknik och samhälle (TS)

Sammanfattning: Det florerar mycket tankar och funderingar kring varför byggbranschen inte ökat sin produktivitet i samma takt som liknande tillverkningsindustrier och branscher. Det är inte enkelt att sätta fingret på var grunden till problemet ligger. Men det finns faktorer som går att urskilja där produktionen går trögare fram än andra. Två av dessa ska undersökas i denna rapport vilket är kommunikation och produktionsplanering i utförandeskedet.  Studien analyserar hur produktionsplanering och kommunikationsplanen fungerar idag och vilka metoder som används i byggbranschen inom dessa områden. Detta med syftet att förbättra metoderna, för att öka produktiviteten i ett av de stadierna av byggbranschen där det brister som mest, utförandeskedet. Att genom detta minimera slöseri i form av tid, material och energi, samt öka både effektiviteten och produktiviteten i ett byggprojekt.  Metodiken för datainsamlingen har bestått av fallstudier. För att möjliggöra studien har ett byggföretag bidragit med intervjuobjekt från fem av deras byggprojekt, där de svarat på kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer om sina arbetsplatser. Betoningen har varit studieobjektens egna upplevelser inom effektivitet och produktivitet. Enkät- och intervjudeltagarna var mitt i utförandeskedet och har arbetsroller som platschef, arbetsledare och hantverkare.  Resultatet visar att det aktuella Byggföretaget har välarbetade och strukturerade mallar och metoder för produktionsplanering, men inte lika strukturerade kommunikationsplaner. Genom enkäterna och intervjuerna framgick att kommunikation och produktionsplanering är de faktorer som brister inom organisationen och att det gemensamt fanns ett uttryckt behov till förbättring. Den tydligaste bristen har varit avsaknaden av struktur gällande kommunikation samt att de metoder som tänkt användas för produktionsplaneringen inte implementeras i den grad som det är tänkt. Det framgick även att arbetsplatserna arbetar olika, trots att de ingår i samma organisation. De fungerar som flera mindre företag inom företaget i sin helhet. Det gör att avsaknaden av en tydlig struktur påverkade både produktionsplaneringen och kommunikationen. Detta visade sig vara utmanande för hantverkare vid resursförflyttning, då de måste ändra arbetsmetoder och vänja sig vid en ny struktur. De metoder och mallar som finns tillgängliga, och som i vissa fall är obligatoriska, har tydliga instruktioner hur exempelvis mötesformer och arbetsberedningar ska gå till. Detta för att alla ska känna att Byggföretaget arbetar likadant oavsett vilken arbetsplats inom företaget det gäller, även för underentreprenörer.  Som ett förslag till en lösning som ska vara heltäckande, är det i de pågående projekten svårt att göra några direkta förändringar för att påverka slutresultatet. Däremot vid nästa projekt som startar, så krävs en projektplanering som följs mer i detalj, där inte arbetsplatserna gör egna justeringar, utan följer de direktiv som både är obligatoriska och riktlinjer. Samma grundläggande åtgärder behöver ske kring kommunikationen. En tydlig kommunikationsplan bör inrättas, utformad av en projektgrupp inkluderande samtliga discipliner inkluderat i studien. Det bör även övergripande införas en digitalisering i samtliga led, och inte endast en kommunikationskanal för tjänstemännen. Detta kommer i sin tur kräva att minst arbetsledare får tillgång till en handhållen mobil enhet till sitt förfogande. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)