När kulturer möts: en kvalitativ studie om interkulturell kommunikation på Skatteverkets servicekontor

Sammanfattning: Globaliseringen har bidragit till att effektiv interkulturell kommunikation fått allt större betydelse för företag och organisationer. För en effektiv interkulturell kommunikation krävs kompetens hos individen. Mitt syfte med denna uppsats är därför att analysera de förutsättningar som finns för interkulturell kommunikationskompetens hos personalen på Skatteverkets servicekontor. Detta gör jag genom att analysera likheter och skillnader i medarbetarnas uppfattningar om mångfald, kommunikation och lärande för att sedan koppla dessa till interkulturell kommunikation. Jag har använt mig av en kvalitativ metod och gjort sex semistrukturerade djupintervjuer som jag sedan transkriberat och analyserat. Teorin liksom resultatet bygger på de tre områdena mångfald, kommunikation och lärande. Det beskrivs bland annat hur mångfald kan påverka en organisation, vad interkulturell kommunikation innebär och hur denna kan utvecklas genom interkulturellt lärande. Resultatet visar att medarbetarna är positiva till mångfald men inte överens om hur stor påverkan denna har för dem. Det framkommer också att kommunikationen fungerar bra men att det ibland uppkommer situationer som kan vara svårhanterliga samt att medarbetarna lär sig mest genom sina kunder och kolleger. I diskussionen ligger fokus på det resultat som jag ansett vara mest uppseendeväckande, exempelvis medarbetarnas okunskap kring organisationens mångfaldsarbete, de olika gruppbildningarna samt de icke-existerande konflikterna. Sammanfattningsvis finns det goda förutsättningar för att personalen ska utveckla god interkulturell kommunikationskompetens, men det krävs då att organisationen ger medarbetarna den tid och de resurser de behöver för att tillägna sig denna kompetens.