Bortom den enkla nyttan? En undersökning av sex latinlärares syn på sitt ämne och dess möte med det senmoderna samhället

Sammanfattning: I mycket liten grad har svensk utbildningsvetenskaplig forskning undersökt latinämnet i skolan och dess lärare,allra minst i avseende på kunskapssyn. Utgångspunkten för denna uppsats är därför att rikta uppmärksamhet motdetta i forskningen förbisedda område. Syftet med föreliggande arbete är mer specifikt att undersöka hurgymnasielärare i latin motiverar sitt ämne och hur de uppfattar att ämnet betraktas av omvärlden. Arbetet vilarteoretiskt på den tyska filosofen Jürgen Habermas’ teori om systemets kolonialisering av livsvärlden. Denhabermaska utgångspunkten innebär att samhällets yttre ramverk, i synnerhet ekonomin och politiken, i alltstörre grad tränger undan människans livsvärld, vilken delvis kan förstås som hennes utrymme tillmeningsbärande förståelseprocesser. Arbetet har karaktären av en kvalitativ undersökning, som utgår frånsamtalsintervjuer med sex latinlärare. Materialet har analyserats ur ett diskursanalytiskt perspektiv. Resultatetger vid handen att drag av flera olika diskurser kan iakttas i materialet. Alla respondenter menade att latinet kanha en inre funktion för den som läser ämnet, ofta formulerad som en känsla av sammanhang med det förflutnaoch en förståelse för det mänskliga. Latinämnet värderas således utifrån ett livsvärldsperspektiv. Även om fleralärare menar att latinet ofta bemöts av intresse och nyfikenhet av omvärlden, menar sig andra möta en störreskepsis. I samtliga fall kan man skönja att latinets värde antingen ifrågasätts av omvärlden utifrån ettnyttoperspektiv, eller att skolans meritpoängsystem anses leda till att eleverna väljer bort ämnet. I båda fall gårdetta att relatera till den habermaska teorin, som menar att systemets inträngande i livsvärlden främjar ettmålrationellt agerande. Genom att studera lärares kunskapssyn, och de villkor som präglar denna, har arbetetavsett att belysa ett bredare område, nämligen på vilka grunder kunskap överhuvudtaget kan värderas. Ämnet ärsåledes grundläggande för lärares arbete, och dess relevans sträcker sig bortanför frågan om de klassiskaspråken.