Krishantering inom flygbranschen : En studie om svenska flygbolag under Covid-19-pandemin

Sammanfattning: Covid-19-pandemin har inneburit en global kris med stora konsekvenser för turist- och transportbranschen. Flygbranschen har drabbats extra hårt och branschledare pratar om pandemin som flygets värsta kris någonsin i fredstid. I dessa tider blir planering, beredskap och krishantering alltmer aktuella ämnen, speciellt för flygbranschen som länge visat begränsad motståndskraft och otillräckligt hänsynstagande till de risker luftfarten medför för individer och samhället. Denna studie undersöker hur flygbranschen planerat för och hanterat Covid-19-pandemin, för att få kunskap om branschens flexibilitet och anpassningsbarhet i krissituationer. Syftet är att undersöka hur svenska flygbolag hanterar krissituationer, med ett fokus på Covid-19-pandemin. Frågeställningarna är: Hur förberedda var flygbolagen på att hantera Covid-19-pandemin? samt Vilka strategier använde flygbolagen för att hantera Covid-19-pandemin? Teoretiska perspektiv som utgör grunden för arbetets utformning och analys inkluderar: processer och perspektiv kring krishantering, hur de relaterar till turist- och transportbranschen, samt aktuell forskning om Covid-19-pandemins påverkan på flygbranschen. Metoder för datainsamling inkluderar kvalitativa intervjuer och innehållsanalys. Intervjuerna genomfördes med respondenter från 5 svenska flygbolag, och innehållsanalysen utfördes på rapporter och strategidokument relevanta för forskningsfrågorna. Resultaten visar att de svenska flygbolagen har en grundläggande krisberedskap för typiska krisscenarier inom flygbranschen, däremot saknade många bolag en beredskap för just pandemier, vilket har att göra med att tillämpliga riktlinjer och krav inte finns i förordningarna. Flygbolagen har alla påverkats av Covid-19-pandemin, dock i olika hög grad, och de har använt olika strategier för att klara sig genom krisen. Nedstängning av flyglinjer, uppsägning och permittering av personal, upprätthållande av verksamheten, eller innovationer är exempel på krishanteringsstrategier som nyttjats. Inför framtiden råder en osäkerhet om när branschen kommer återhämta sig, om den någonsin gör det helt. Men respondenterna som intervjuats ser ändå positivt på framtiden, då de hittat nya utvecklingsmöjligheter under pandemin och samtidigt ser krisen som en möjlighet för branschen att bli mer hållbar och motståndskraftig. Slutsatserna av studien är att svenska flygbolag hanterar krissituationer på lite olika sätt beroende på vad de är för typ av bolag och bolagets storlek. Sammantaget har de flesta drabbats av ganska omfattande förluster och därmed kan man påstå att luftfartssektorn inte har haft lämplig beredskap för Covid-19-pandemin. Dock har alla flygbolag ett grundläggande krishanteringssystem, men detta inkluderar inte procedurer och rutiner för smittsamma sjukdomar. Därav kan man konstatera att myndigheten behöver uppdatera sina riktlinjer och inkludera i krishanteringssystemen hur flygbolagen ska agera för att begränsa spridningen av smittoämnen.