Hur svenska hushåll anpassar sig till förändrad köpkraft

Sammanfattning: Forskningsfrågor: Hur påverkar makroekonomiska faktorer, som inflation och minskad köpkraft, svenska hushålls konsumtionsbeteende? - Hur påverkar inflation och minskad köpkraft hushållens varukorgssammansättning? - Hur påverkas hushållens priskänslighet och betalningsvilja? - Påverkas hushållens konsumtion olika beroende på inkomst och upplevd prismedvetenhet? Syfte: Uppsatsens primära syfte är att undersöka hur konjunktursvängningar påverkar svenska hushålls konsumtionsbeteende inom dagligvaruhandeln. Metod: Uppsatsen är baserad på en kvantitativ och longitudinell panelstudie, där 1099 svenska hushålls konsumtion inom dagligvaruhandel har jämförts mellan år 2018 och 2022. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska ramverket utgörs av konsumentteorin, som diskuterar konsumenters beteende i relation till deras budgetrestriktioner och preferenser, samt köpprocessen som tar upp hur konsumenter utvärderar och fattar beslut om sin konsumtion. Resultat: Studien visar att svenska hushåll generellt köper mer FM:s än EMV:s. Däremot ökar konsumtionen av EMV:s när konjunkturen vänder nedåt. Studien visar även på att hushållen köper mer till extrapris när hushållen får minskad köpkraft. Det finns ingen signifikant skillnad gällande konsumtionen av EMV:s och till extrapris mellan låg- och höginkomsttagare. Däremot finns det en signifikant skillnad gällande konsumtionen mellan hushållen som anser sig vara “starkt prismedvetna” och “ej prismedvetna”. Slutsats: Svenska hushålls konsumtionsbeteende påverkas av förändrad köpkraft vilket innebär att de blivit mer priskänsliga under 2022 i relation till 2018. Detta resulterar i att hushållen konsumerar mer EMV:s, och generellt mer till extrapris under makroekonomiska förhållanden som präglas av hög inflation och mer ansträngd budget.