Att främja samtal om döden: En litteraturstudie ur omvårdnadspersonalens perspektiv

Sammanfattning: Bakgrund: Forskning visar att döende personer har ett stort behov av att kunnasamtala om döden för emotionellt stöd samt för att kunna bearbeta sina känsloroch få en bra sista tid i livet. Dock saknar omvårdnadspersonal utanför palliativaavdelningar i stor utsträckning kunskap och kompetens för detta, vilket får tillföljd att samtal om döden mellan personal och patient ofta uteblir.Syfte: Denna studie gjordes med syftet att belysa metoder och möjliggörandefaktorer för omvårdnadspersonal att tillgodose behovet av samtal om dödenMetod: Studien utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats utifrånomvårdnadspersonalens perspektiv. Studien utfördes på 10 artiklar somanalyserats enligt Polit & Becks (2013) modell för kvalitativ dataanalys.Resultatet visar hur aktivt lyssnande, att vara närvarande, icke-verbalkommunikation och att möjliggöra för samtal är viktiga metoder förkommunikation med och validering av döende patienter. Och på hur attityd tilldöden, personliga erfarenheter och autentiskt förhållningssätt till döden är inrefaktorer som möjliggör för kommunikation med döende. Studien visar hurpersonal som arbetar med döende behöver emotionell support för att kunnaupprätthålla en emotionell balans och vara fortsatt engagerad i vården av döende,samt hur supportgrupper främjar sådan support. Vidare visar studien hur olikautbildningsmetoder kan användas för att stärka omvårdnadspersonalenskompetens inom området.Konklusion: Resultatet visar att betydelsen och utförandet av aktivt lyssnande, attvara närvarande, tyst kommunikation och att möjliggöra för samtal borde läras uttill omvårdnadspersonal som kan komma att arbeta med döende. Likväl börsjälvreflektion hos omvårdnadspersonal uppmuntras för att utveckla den inrekunskap som möjliggör för kommunikation med döende.