IUP ett fenomen i tiden?

Sammanfattning: Inledning: Under vår utbildning till specialpedagoger har det förekommit flera diskussioner om hur och vad skolan och förskolan skriver fram om barn i olika dokument. Ett av dessa dokument är individuell utvecklingsplan (IUP) vilken skolans pedagoger är ålagda att utforma för samtliga barn. Förskolan har ej detta krav då dess läroplan är utformad efter strävansmål. Tidigare forskning visar att IUP ändå är ett vanligt förekommande fenomen i förskolan. Då vi själva är utbildade förskollärare och har egna erfarenheter av arbetssättet individuella utvecklingsplaner väcktes nyfikenhet över hur IUP på olika sätt kan användas i den pedagogiska verksamheten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder och uppfattar fenomenet individuella utvecklingsplaner som dokumentation. Våra frågeställningar är: • Vem har initierat arbetssättet IUP? • Hur förs samtalet kring fenomenet IUP och vilka möjligheter och risker uppfattar pedagogerna? • På vilka olika sätt använder sig pedagogerna av IUP i förskolans verksamhet? • Hur uppfattar pedagogerna att föräldrarna görs delaktiga i arbetet med IUP? Metod och teori: Studien utgår från en fenomenografisk ansats som handlar om att beskriva människors uppfattningar av ett fenomen. Forskarens uppgift är att beskriva, analysera och tolka hur ett fenomen kan uppfattas på olika sätt beroende på vem som betraktar det. För att ta reda på hur förskolans pedagoger uppfattar och använder sig av arbetssättet IUP valde vi att utföra intervjuer av fyra fokusgrupper samt att samla in två, avidentifierade, dokument från varje fokusgrupp. Datamaterialet analyserades utifrån studiens syfte och frågeställningar och redovisas i olika kategorier under resultatavsnittet. Resultat: Studien visar att samtliga fokusgrupper på något sätt använder IUP:er vid planering av sin verksamhet, men främst som underlag inför utvecklingssamtalet med föräldrar. Det är vid dessa samtal som IUP:n upprättas om föräldrarna så önskar. Fokusgrupperna ser positivt på föräldrarnas delaktighet vid utformandet av IUP, men några av grupperna önskar mer aktivt deltagande föräldrar och eftersträvar ett tydligare samarbete mellan förskola och hem. Då IUP:n utformas på skilda sätt visar resultatet exempel på att en del mallar i högre grad bjuder in föräldrarna till delaktighet. Både föräldrar och pedagoger skriver under IUP:n utan att reflektera över varför detta sker. Samtliga fokusgrupper ser både möjligheter och risker med arbetssättet IUP. Vidare lyfts att informanterna tycker det är svårt att formulera sig på ett korrekt sätt utan att det skrivna upplevs bedömande eller värderande.