Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse för hörselskadade ungdomars skolsituation och om/hur deras erfarenheter skiljer sig åt beroende på om de går i integrerad skolform eller i en skola för elever med hörselskada. Frågeställningarna som ställdes var: hur beskriver ungdomar med hörselnedsättning sin vardag i skolan, främst gällande den sociala situationen samt hur påverkar skolsituationen fritiden? Vilka likheter och skillnader finns i ungdomarnas uppfattning om skolsituationen, beroende på om de går integrerade eller på en skola för elever med hörselskada? För att finna svar på detta, har kvalitativa intervjuer gjorts med nio ungdomar med hörselnedsättning, fem ungdomar som går på en specialskola för hörselskadade och fyra som går på en skola tillsammans med hörande. De teorier som studien utgick ifrån var KASAM, symbolisk interaktionism, stigma samt rollteori. Resultatet visade att alla eleverna var nöjda med sin skolsituation oavsett skolform. De stora skillnaderna som framkom var att Silviaskolans elevers fritidsituation såg annorlunda ut. De ungdomarna hade färre kompisar och utövade mindre fritidsaktiviteter, samt hade upplevt sig utanför i högre grad än eleverna på Kronobergs skolor. Skolmiljön såg annorlunda ut på de båda skolorna. Silviaskolan var anpassad för elever med hörselnedsättning, medan skolan för hörande inte anpassad i fråga om ex. hjälpmedel, ljudnivån i lokalerna m.m. En annan skillnad var att eleverna i Kronobergs skolor fick ta större ansvar för sin skolsituation. De gick i skolan på de hörandes villkor och skolan fungerade inte som en s.k. ”skola för alla”.