Torkans spår i grovfoderproduktionen för lantbrukare med nötkreatur i Skåne 2018

Sammanfattning: Det här arbetet är baserat på en enkätundersökning av torkan 2018 och hur det har påverkat lantbrukarnas foderproduktion. Arbetet är avgränsat till lantbrukare som har nötkreatur och bedriver sin verksamhet i Skåne. Det har även gjorts intervjuer med två olika rådgivare för att få deras syn på hur 2018 blev för lantbrukarna. I litteraturstudien har det studerats vilka som är de vanligaste och mest torktåliga grovfodergröderna som vi redan i dagsläget odlar i Sverige. Det har även tittats på olika sorters grödor som odlas i länder med torrare klimat som eventuellt skulle bli intressanta för Sverige om vi skulle få ett varmare klimat. Slutsatsen för detta arbete blir som följer att lantbrukarna har generellt sätt lyckats med att få in tillräckligt med grovfoder dock på lite olika vis. Av de svarande på enkäten var det 48,5 % som klarade att få in tillräckligt med grovfoder på sin egen mark resterande 51,5 % fick köpa in grovfoder för att klara av stallperioden. 30,5 % av lantbrukarna fick skörda sina avsalu grödor eller etablera nya grödor på hösten som i sin tur senare kunde skördas som grovfoder. I de flesta fallen etablerade lantbrukarna någon form av vårgröda antingen korn eller havre. När vi intervjuade Per-Anders Andersson så sade han att det var vårkornet och havren som hade get den största grönmassa skörden. En annan rekommendation från hans sida var att man skulle försöka odla så pass mycket grovfoder så att lantbrukarna hade 25–30 % i överlagring. En annan faktor som spelat en stor roll för lantbrukarna är att myndigheterna agerade tidigt och gav tillstånd så att man kunde få skörda sina trädor och skyddszoner. Många lantbrukare har även spätt ut sina foderstater genom att utfodra med större mängd halm än vad de tidigare gjort men samtidigt för att hålla kvar vid en hög produktion så har man köpt in olika typer av kraftfoder för att inte halka efter. Några svar från vår enkätstudie visar att man har använt sig av alternativa fodermedel pga. torkan då har man bla använt sig av betblast, frukt, sly.