Utvärdering av direktresistensmetod på urinodlingar gentemot EUCAST diskdiffusionsmetod

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Jönköping/HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin

Sammanfattning: Urinvägsinfektioner är den näst vanligaste anledningen till antibiotikaförskrivning i Sverige. För diagnos av UVI i urinkultur med standardmetoden krävs 18 - 48 timmar och ytterligare 24 timmar i odling tills resultaten för antimikrobiell känslighetstestning är tillgängliga. Direktresistensmetoden ger svar 24 timmar tidigare än standardmetoden. Studiens syfte var att utvärdera direktresistensmetoden (in-housemetod) från mikrobiologiska laboratoriet Unilabs, Skövde på urinodlingar från patientprover och jämföra den med EUCAST-diskdiffusionsmetod. I denna studie användes 334 bakteriestammar från urinodlingar; E. coli (n=211) E. faecalis (n=45), Klebsiella spp (n=37), P. mirabilis (n= 17) och övriga gramnegativa bakteriestammar (n=24). Direktresistensmetoden och EUCAST diskdiffusionsmetod har utförts parallellt på alla bakteriestammar och sex olika antibiotikatyper testades. Hämningszonernas diameter lästes av och placerades i rätt S, I, R kategori för respektive antibiotikum. Från sammanlagt 1674 testade antibiotikalappar hittades 23 avvikelser där E. coli representerade 13 av dessa. Mecillinam var det antibiotikum där flest avvikelser noterades, totalt tio stycken. Överensstämmelsen mellan de två metoderna var 98,6% från 1674 testade antibiotikalappar. Direktresistensmetoden leder till att patienten få ett svar 24 timmar tidigare än med EUCAST diskdiffusionsmetoden där svaret inkluderar även resistensbestämning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)