Styrning och genus : En kritisk diskursanalys om ekonomistyrningsdiskursens konstruktion av genus

Sammanfattning: Bakgrund och problemdiskussion: Det pågår ett samtal om ekonomistyrning. Detta samtalet kommer till uttryck på olika sätt. Det kan vara genom texter, bilder, diskussioner och social praktik, det vill säga allt det som görs inom ramen för det som kallas ekonomistyrning. I samhället är det fortfarande vanligt att samtala om att män är bättre på att styra och leda än kvinnor. Dessa samtal grundar sig i de stereotyper som sedan lång tid tillbaka existerat om att kvinnor är det svagare könet och oförmögna att utöva makt. Forskare som Kanter (1977), Hirdman (1988), Wahl (1996) samt Aisenbrey och Brückner (2008) har i detta sammanhang poängterat att det som är kvinnligt och manligt inte enbart är biologiskt utan också anses vara en social konstruktion. Parker (2008) visade att dessa samtal inom ekonomistyrning istället bör handla om hur strukturer och processer inom ekonomistyrning är könade. De olika samtalen kan benämnas och förstås som diskurser. En diskurs definieras som ett sätt att prata om ett specifikt ämne (Fairclough 1992). Diskurserna kan förmedlas och konserveras på många olika sätt. Texter menar Fairclough (1992) är ett exempel på hur diskurser kan upprätthållas och reproduceras. För att tolka den sociala praktiken kan man då göra en tolkning av litteratur, då litteraturen enligt Fairclough (1992) speglar den sociala praktiken. Sådan litteratur kan vara läroböcker. Läroböcker kan ha en stor roll i reproducerandet och upprätthållandet av diskurser eftersom de används i syfte att utbilda. Vår positionering utgörs slutligen av det forskningsgap Parker (2008) visade om att ytterligare studier behövs för att undersöka genusdiskurs inom ekonomistyrning.  Syfte: Utifrån problemdiskussionen är syftet med studien att skapa förståelse för hur genus uttrycks i ekonomistyrningsdiskursen. Syftet med studien utgår från Faircloughs (1992) perspektiv på diskursanalys. Eftersom Fairclough (1992) beskriver att litteratur speglar den sociala praktiken och Skolverket (2006) menar att läroböckerna får en stor roll inom undervisning då lärare använder dem som källa för det innehåll de presenterar, kan läroböcker spela stor roll i reproducerandet och upprätthållandet av diskurser då de används i utbildningssyfte. Därmed utgår studien från en diskursanalys på läroböcker inom ekonomistyrning. På så sätt kan vi analysera och kartlägga hur genus konstrueras i ekonomistyrningsdiskursen. Metod: Uppsatsen har sin utgångspunkt i en kvalitativ forskningsstrategi där en diskursiv forskningsdesign har använts. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en genomgång av litteratur i ekonomistyrning. Slutsats: De slutsatser som kan erhållas utifrån studiens syfte och forskningsfråga är att ekonomistyrningslitteraturen visar på en könsblindhet där kön som faktor, till stor del, inte används. Både Ekonomistyrning - Beslut och handling (2020) och Den nya ekonomistyrningen (2015) visar en samhällsbild där mannen är den dolda huvudrollsinnehavaren. Utifrån beskrivningar av fakta och uttryck som kunnat kopplas till olika teorier om genus och styrning, samt den höga representation av antalet män, är det männen som presenteras som normen i böckerna. Samtidigt visar de båda läroböckenar på att en jämställdhetsutveckling inom ekonomistyrningsdiskursen sakta sker. En utveckling där kvinnan kan få allt större utrymme i det diskursiva innehållet i framtiden då utvecklingen visar på en utmaning mot genusordningen och mot mannen som norm utifrån det insamlade empiriska material som kopplats med det teoretiska materialet. Slutsatsen blir då även att det finns möjlighet till vidare forskning för att se hur utvecklingen vidare utformas.