Redovisning av humankapital - en studie av dess jämförbarhet, relevans och tillförlitlighet i åtta publika företag

Sammanfattning: Redovisning av humankapital är idag föremål för en livlig debatt inom akademiska kretsar och inom normgivande institutioner. I denna uppsats har vi gjort en undersökning innefattande åtta publika företags årsredovisningar och den frivilliga redovisningen av humankapitalet som de lämnar där utifrån dess jämförbarhet, relevans och tillförlitlighet. Dessa företag är FöreningsSparbanken, Nordea, ReadSoft, Sigma, Skandia, SKF, Volvo och WM-Data. Våra kvalitativa undersökningar har grundat sig på ett ramverk skapat för en liknande undersökning av den australiensiska professorn James Guthrie, vilket även anammats av den irländska professorn Niamh Brennan i hennes undersökning på Irland. Denna modell är utformad för att undersöka hela det intellektuella kapitalet, men den del av ramverket vi har använt oss utav är den del som berör humankapitalet. Våra slutsatser är att utifrån våra undersökningar kan vi se en stor spridning i omfattningen av redovisningen, men även en viss skillnad mellan branscher. Vi har även kunnat se skillnader mellan vår undersökning i Sverige, Guthries i Australien och Brennans på Irland. Det är framförallt spridningen på de mått som vi använt oss utav som är det mest beaktansvärda. Trots att det inte finns några regler eller rekommendationer av hur humankapitalet ska redovisas, lämnar vissa företag i vår undersökning mycket information i sina årsredovisningar. Informationen i årsredovisningarna är godtycklig från företagens sida och en ansenlig del av denna information är att betrakta såsom marknadsföring. I den aktuella debatten är det några forskare som förespråkar en standardisering av redovisningen. Vi motsätter oss en standardisering, då denna form av redovisning av humankapital befinner sig i ett tidigt utvecklingsstadium. Någon tydlig praxis existerar inte idag och därmed ser vi inte den som jämförbar, relevant och tillförlitlig.