Sjuksköterskors erfarenheter av triage på akutmottagning : En litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Sveriges akutmottagningar tog år 2022 emot 1 798 000 besök. För att prioritera patienters vårdbehov och därmed strukturera arbetet på akutmottagningen används triage. Triage utförs oftast av sjuksköterskor och är den initiala bedömningen av patienters medicinska allvarlighetsgrad. Syftet med triage är att de patienter med störst vårdbehov ska få företräde till vården. Triage är således av stor vikt för såväl patientsäkerheten som ett effektivt resursutnyttjande. Sjuksköterskors triagebedömningar beror på klinisk erfarenhet, intuition och andra kognitiva faktorer. Som teoretisk referensram användes Patricia Benners omvårdnadsteori ”från novis till expert”. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av triage på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ och induktiv ansats. Datamaterialet utgjordes av 12 empiriska, vetenskapliga studier med kvalitativ ansats som analyserades enligt en trestegsmetod av Popenoe m.fl. Resultat: Tre teman samt sex subteman identifierades utifrån analys av datamaterialet; (1) Erfarenheter av triageprocessen, (2) Sjuksköterskors kompetens inom triage och (3) Arbetsmiljöns betydelse för triagearbetet. Konklusion: Sjuksköterskors triagearbete är beroende av många olika faktorer. Erfarenhet, färdigheter och utbildning underlättar arbetet med triage liksom att triagesystem, trots vissa brister, upplevs vara ett bra stöd för sjuksköterskor. Samverkan och miljön på akutmottagningen är i många avseenden utmanande då både bemanning och patientflöde har stor inverkan på triagearbetet.