Partikelstorleksfördelning och torrsubstanshalt i faeces från hästar med och utan kolik

Sammanfattning: Kolik är den vanligaste orsaken till akutvård av häst och leder till fler dödsfall än någon annan sjukdomsgrupp. Det är viktigt med en bättre förståelse för vilka faktorer och mekanismer som bidrar till att orsaka kolik, så att förebyggande åtgärder kan utarbetas. Den fekala partikelstorleken representerar generellt sett storleken på foderpartiklarna efter tuggning, då det inte sker någon nämnvärd minskning under passagen genom resten av gastro-intestinalkanalen. Försämrad sönderdelning av fodret vid tuggning anses kunna öka andelen långa fibrer i tarmen och därmed också risken för vissa former av kolik, som inpackning. Par-tikelmarkörers passagehastighet från magsäcken till proximala kolon har påvisats minska med ökad partikelstorlek, vilket delvis skulle kunna förklara varför digesta innehållande stora par-tiklar kan vara en riskfaktor för exempelvis inpackningskolik. Resultat gällande samband mel-lan digestans eller faeces partikelstorlek och kolikförekomst hos häst är dock motstridiga och ämnet är bristfälligt undersökt. En torr digesta anses också vara en möjlig riskfaktor för bildan-det av exempelvis inpackningskolik. Det är dock inte fastställt om de underliggande mekan-ismerna till bildandet av inpackningar är dehydrering av digesta, motilitetsförändringar i tarmen eller en kombination av båda. Det har även föreslagits att digestans viskositet och inte torrsub-stanshalt kan vara den avgörande faktorn för bildandet av inpackningar. Syftet med denna stu-die var därför att jämföra partikelstorleksfördelning och torrsubstanshalt i faeces från hästar med och utan kolik. Träckprover insamlades från hästar som besökte hästkliniken på Universitetsdjursjukhuset vid SLU i Uppsala under en ettårsperiod. Fallhästar (n = 62) var diagnostiserade med akut kolik, medan kontrollhästar (n = 64) inte visade några kliniska tecken på kolik och besökte hästklini-ken av annan anledning (ej relaterad till störning i gastrointestinalkanal). Partikelstorleksför-delningen i faeces analyserades genom våtsiktning med stålsåll i fyra maskstorlekar (2,0 mm, 1,0 mm, 0,5 mm och 0,315 mm). Hypotesen var att hästar med kolik skulle uppvisa en större andel stora partiklar i träcken jämfört med kontrollhästar. Ingen skillnad i partikelstorleksför-delning i faeces kunde dock påvisas mellan hästar med och utan kolik i de fraktioner som sam-lades upp på sållen (p > 0,05) eller i den fraktion som förlorades vid våtsiktningen (passerade 0,315 mm) (p > 0,05). Ingen påverkan på partikelstorleksfördelningen noterades då fallhästarna kategoriserades i fyra grupper efter kolikdiagnos (p > 0,05). Det var inte heller någon skillnad i partikelstorleksfördelning mellan hästar diagnostiserade med inpackningskolik (stora kolon eller caecum) och hästar med övriga koliktyper (p > 0,05). Detta indikerar att samband mellan partikelstorleksfördelningen i faeces och kolikförekomst inte kunde påvisas i denna studie. Torrsubstanshalten i faeces var högre hos kolikhästarna jämfört med hos kontrollhästarna (p = 0,01). Detta är i enighet med hypotesen att torr digesta är en möjlig riskfaktor för uppkomst av exempelvis inpackningskolik. Torrsubstanshalten i faeces var dock lika hos hästar med olika typer av kolik (p > 0,05). Hästar diagnostiserade med inpackningskolik hade samma torrsub-stanshalt i faeces som hästar med övriga koliktyper (p > 0,05).