Utomhuspedagogik i fritidshemmet

Sammanfattning: Den här studien undersöker lärares beskrivning av utomhuspedagogik i skolskogen i fritidshemmet. Vad som möjliggör och hindrar användningen av skolskogen i fritidshemmet samt förutsättningarnas påverkan. Vår studie har det sociokulturella perspektivet och pragmatismen som teoretisk grund. Våra frågeställningar är: Vilka främjande och begränsande faktorer upplever lärare i fritidshem i samband med att integrera utomhuspedagogik i sin undervisning? Hur kan lärare i fritidshem planera för att utveckla lämpliga aktiviteter och pedagogiska strategier i skolskogen för att stödja elevernas lärande? Hur beskriver lärare i fritidshem att olika förutsättningar påverkar användandet av skolskogen som inlärningsmiljö i fritidshemmet? Studien har en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys med hjälp av våra teorier. Resultaten av vår studie identifierade möjligheterna med att skolskogen kan skapa en engagerande och praktisk inlärningsmiljö för eleverna på fritidshemmet. Undervisningens tillvägagångsätt i skolskogen beskrivs som processinriktad undervisning, med betydelsen av samarbete, reflektion och rollfördelning mellan kollegor för att främja utveckling och partnerskap. Utmaningar som identifierades i vår studie inkluderar brist på resurser, avståndet till skolskogen och påverkan av årstider och väderförhållanden på vistelsen i skogen. Det framkom att tyngre teoretisk undervisning inte är lämplig i skolskogen på grund av distraktionsmoment. Planering är avgörande för att skapa syfte och progression i undervisningen. Elevernas säkerhet betonas i planeringen som en väsentlig aspekt, därav är tillgång till lämpliga verktyg och resurser nödvändiga förutsättningar för att skapa en trygg miljö. Respondenterna i vår studie enades om att skolskogen behöver erbjuda utrymme för lek, kreativitet och undervisning. Dock kan bristande personalresurser och kunskap hindra lärarna i fritidshemmet från att använda skolskogen som en inlärningsmiljö. Det som skiljde sig åt bland lärarna var utrustning och materiella resurser, samt skogens betydelse. De lärare som hade intresse för utomhuspedagogik i skogen hade även positiva barndomsminnen kopplade till skogen. Å andra sidan såg läraren utan positiva barndomsminnen skogsundervisningen som en del av deras yrkesmässiga ansvar gentemot elevernas utveckling.