Verksamhetsstyrning vid en kris: En studie av hur Region Kronoberg hanterade Covid-19

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Verksamhetsstyrningen i Region Kronoberg betraktas ske på rutin och med en tydlig struktur vilket är väsentliga principer i Malmi och Browns styrpaket. När en kris inträffar väcks det frågor om hur verksamhetsstyrningen ska gå till då den rutinmässiga processen sätts i obalans. Att studera Covid-19 och de förändringar som krisen har medfört i verksamhetsstyrningen är intressant eftersom det aldrig tidigare har inträffat en kris med dessa dramatiska egenskaper. Egenskaperna har ökat behovet av en effektiv verksamhetsstyrning. Styrpaketet som är en del av verksamhetsstyrningen har kritiserats av forskare som menar att för mycket fokus läggs på det finansiella perspektivet. Covid-19 har bevisat att om störst fokus riktas mot den finansiella biten kommer krishanteringen inte kunna vara tillräckligt effektiv. Därmed behöver paketet vara mer socialt fokuserat. Eftersom att endast styrpaketet inte är tillräcklig i krissituationer brukar ledningen under kriser även utveckla en krishanteringsmodell som också blir en del av verksamhetsstyrningen. Syfte: Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrningens roll i Region Kronoberg under Covid-19 och hur den har förändrats i en organisation som drabbas av en chockartad kris samt vilka lärdomar som krisen har gett upphov till. Metod: Studien som är en enfallsstudie har genomförts med medarbetare från högre och lägre positioner i Region Kronoberg. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer. Insamlingen av det empiriska materialet beskrivs djupare i metodkapitlet. Utöver semistrukturerade intervjuer har även dokument används i syfte att komplettera intervjuerna. Slutsats: Studien visar på att styrpaket och krishantering, som är delar av verksamhetsstyrningen, har misslyckats i rollen som krishanterare under Covid-19. Den främsta anledningen till det är krisens långvarighet och modellernas brist på förmågan att vara   situationsanpassade. Eftersom pandemin inte var lik någon tidigare kris har drastiska förändringar i verksamhetsstyrningen förekommit. Ändringarna har bland annat identifierats i prioriteringar och planeringsprocesser. Uppsatsen för även diskussioner kring vilka lärdomar som finns av Covid-19, som i sin tur kan vara användbara inför en framtida kris. De främsta lärdomarna är att krisen kräver en god organisationsstruktur med tydliga roller. Detta gör att det behövs en högre grad av inkludering av personal, vilket i sin tur kräver en god kommunikation. Just de icke-finansiella aspekterna kommunikation och personal behöver få mer fokus i en långdragen kris. En ytterligare lärdom är att beredskapen för kriser måste vara högre för att minimera de negativa konsekvenserna.