VÄRMEGENOMGÅNGSTALETS UTVECKLING : Progress of the heat transfer coefficient

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Örebro universitet/Institutionen för naturvetenskap och teknik

Sammanfattning: År 1947 var k-värde, värmegenomgångstal, aktuellt och Sverige var indelat i olika zoner med lokala byggregler. Sedan dess har bygglagstiftningens utveckling gått framåt. Lagen har förändrats och många nya föreskrifter och anvisningar har utgivits under årens gång. Det förekommer inte längre några zoner eller lokala byggregler. I dag är begreppenvärmegenomgångskoefficient (Um) och byggnadens primärenergital (EPpet) aktuella.Denna rapport innehåller en sammanställning över tillåtna värden för värmegenomgångstalet och hur det utvecklats från 1947 fram till i dag. Rapportens syfte är att skapa en förenklad sammanställning över hur värmegenomgångstalet förändrats historiskt med hänsyn till bygglagstiftning. En översikt för antalet småhus och flerbostadshus är också inkluderad. Sammanställningar över dessa värden fyller en viktig funktion i förarbetet till Fit for 55 och är betydelsefullt för övriga kommande miljöarbeten. Litteraturstudien har utgått från regelverken BABS, SBN, NR, och BBR. Statistiken för antalet bostäder är hämtad från SCB.Arbetet omfattar byggregler från BABS 46 fram till BBR 29 och inkluderar endast byggnadsdelarna golv, vägg och tak. Sammanställning för värmegenomgångstalets utveckling är begränsad till bostad. Resultatet redovisas i tabeller och diagram. Sammanställningen gav en tydligare bild av hur värmegenomgångstalet har förändrats och var förändringen var som störst.  Syftet var att sammanställa en förenklad version av värmegenomgångstalets (k-värdets) utveckling genom historien, vilket är uppnått.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)