COVID-19, upplevd oro ochmyndighetsförtroende: : En kvantitativ studie bland unga vuxna 18-25 år.

Sammanfattning: Bakgrund: Unga vuxna är en målgrupp som inte främst tillhör en riskgrupp för allvarliga konsekvenser av COVID-19 gällande sjuklighet och dödlighet. Den globala pandemin kan ha fler konsekvenser på hälsan, där unga vuxna kan ses som en sårbar grupp. Med grund i “Risk perception model” och “Trust determination theory”, vilka kan härleda att en effektiv riskkommunikation under en pandemi är beroende av ett högt myndighetsförtroende och att förstå befolkningens oro, vill denna studie undersöka dessa områden samt eventuella samband och skillnader mellan olika grupper. Syfte: Att undersöka eventuellt samband mellan hög upplevd oro och lågt myndighetsförtroende bland unga vuxna samt eventuella skillnad bland grupper som bakgrundsvariablerma kön, ålder, utbildning och utländsk bakgrund, samt påverkansfaktorerna olika personliga erfarenheter av COVID-19 och inställning till vaccin. Metod: För denna kvantitativa tvärsnittsstudie skapades en enkät i Easyquest och publicerades i olika Facebook-grupper under en vecka i November 2021. Enkäten bestod av 19 frågor där frågorna om upplevd oro och myndighetsförtroende mättes på likert-skala (1-5). Vissa variabler kom i analysen att dikotomiserades till grupper, eller omkodas till index i SPSS vilka testades för intern reliabilitet med Cronbach's Alpha. Vidare genomfördes sambandsanalys med myndighetsförtroende och upplevd oro med Spearmans korrelation (rs , p < .05) och hypotesprövning med eventuella skillnader mellan grupper med chi-2-test (X 2 , p < .05). Resultat: Av n=152 deltagare, var n=40 män och n=105 kvinnor. 48% uppger att myndighetsförtroendet har minskat och 68% menar att deras mentala hälsa har påverkats negativt under COVID-19-pandemin. Den andel som upplever högt förtroende för följande myndigheters hantering av COVID-19-pandemin är för; Hälso- och sjukvården 62%, Folkhälsomyndigheten 44%, MSB 34%, Regeringen 19%. Resultatet för upplevd oro visar att den är högst för framtida smittsamma sjukdomar följt av samhällsförändringar. De med personliga erfarenheter av närståendes sjukdom i COVID-19 upplever en högre oro för; långvariga hälsokonsekvenser, X 2 (1, N = 149) = 4.409, p = .036, och framtida smittsamma sjukdomar X 2 (1, N = 149) = 5.127, p = .024. De som är negativt/tveksamt inställda till COVID-19 vaccin upplever högre oro och lägre myndighetsförtroende för flera av de testade variabler (X 2 <p < .005). Statistiskt signifikanta samband uppmättes mellan lågt myndighetsförtroende och hög oro för; samhällsförändringar rs -.247, (p = .002), vaccinationsbiverkningar rs -.480, (p < .001), och konspirationsteorier rs -.368 (p < .001). Slutsats: Myndighetsförtroende och upplevd oro är föränderliga över tid och kontext och studien är endast en tvärsnittsstudie. Resultatet kanske inte helt kan generaliseras på den undersökta populationen, men studien pekar mot att unga vuxna har lägre myndighetsförtroende än den vuxna populationen generellt. Den upplevda oron är högst för områden som förändringar i samhället och framtida smittsamma sjukdomar. Personliga erfarenheter av COVID-19 kan i vissa fall påverka den upplevda oron och de som är tveksamma till vaccin har även ett lägre myndighetsförtroende och en högre upplevd oro för flera uppmätta indikatorer. Statistiskt signifikant samband uppmättes mellan lågt myndighetsförtroende och hög nivå av oro för; samhällsförändringar, konspirationsteorier och vaccinationsbiverkningar.