Ullbo Woodlight garden : ett ljussättningsförslag med fokus på estetik

Sammanfattning: 80% av all information vi tar in från vår omgivning får vi via våra ögon. Människan är i grunden dagaktiv, vilket gör att vårt mörkerseende är betydligt sämre än många andra djurs. Trots detta vistas vi ofta utomhus även efter mörkrets inbrott, något som är i princip oundvikligt vintertid i ett så nordligt beläget land som Sverige. Därför är det kanske inte så konstigt att vi har så mycket belysning installerad i våra städer. Ibland kan dock syftet med att belysa en plats vara estetisk snarare än funktionell; att man belyser för att skapa en stämning, tolka ett visst arkitektoniskt element eller att ge betraktaren ett visuellt stimuli. Vid dessa tillfällen blir ”god” belysning lika viktig som de tekniska aspekterna, och vikten av att ta hänsyn till färg, form, textur och upplevelse ökar. Med utgångspunkt i tesen att estetik är central för ljussättning samt att ljusföroreningar har stor påverkan på både människor och djur är syftet för arbetet att visa exempel på lösningar för ljusdesign med fokus på estetik som förhåller sig till ljusföroreningar samt platsens specifika förutsättningar och karaktär. Ett ljussättningsförslag utformades för Ullbo Woodland garden som är belägen på Campus Ultuna i södra Uppsala. Arbetet inleddes med en förstudie som inkluderar en litteraturgenomgång och studie av referensobjekt. I litteraturgenomgången ligger fokus på olika principer för ljussättning, ljusföroreningar och grundläggande enheter och begrepp inom ämnesområdet. Referensobjekten, som är belägna i Uppsala och Stockholm, studerades för att få en bild av hur ljussättning ser ut i Sverige och hur ljus upplevs i verkligheten. Förstudien följs av en gestaltningsdel som består av platsstudier, program, skissarbete och förslag. Platsstudierna, som tillsammans gav en bild av Ullbo Woodland gardens förutsättningar och karaktär, inkluderar inventering, växtanalys, rumslig analys och ”serial vision”. Programmet definierar intentionen hos förslaget och kompletteras med ett ljusnivåkoncept som visar de fyra ljusnivåer som ljussättningen grundar sig på. Under skissarbetet undersökte jag olika alternativ för armaturplacering och deras ungefärliga riktning, vilket sedan resulterade i ett förslag där jag strävar efter en estetisk ljussättning med fokus på rumslighet. Arbetet avslutas med en diskussion som återkopplar till bakgrunden och behandlar studiens metoder och resultat. Här ger jag också förslag till vidare studier inom ämnesområdet. Vikten av att landskapsarkitekter har grundläggande kunskap om ljussättning har blivit tydligare för mig allt eftersom arbetet har fortskridit. Det är min förhoppning att detta arbete kan fungera som en inspirationskälla för de landskapsarkitekter som är intresserad av att lära sig mer om ljussättning. Jag är övertygad om att vi, med större kunskap och samverkan med ljusdesigners, kan bidra till att skapa ännu bättre livsmiljöer för människor i framtiden - även efter mörkrets inbrott.