Moderns erfarenheter av vården vid postpartum depression – en systematisk kvalitativ litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Idag definieras oftast diagnosen postpartum depression på barnhälsovårdscentralen (BVC) med hjälp av skattningsformuläret Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). I Sverige drabbas mellan 8-15% av alla nyblivna mödrar av diagnosen. Vid postpartum depression finns det även en risk i att anknytningen mellan barn och moder påverkas negativt. För att ställa diagnosen används ICD-11 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems) eller DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders), och ofta syns tecken på postpartum depression under de tre första månaderna postpartum. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa moderns erfarenhet av vården vid postpartum depression. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar sammanställdes genom en integrerad tematisk analys för att besvara studiens syfte. Artiklarna söktes i tre vetenskapliga databaser, CINAHL, MedLine och PsychInfo. Resultat: Tre teman identifierades under analysen för att sedan bilda ett resultat. Sammantaget beskriver resultatet mödrars erfarenhet av vård vid postpartum depression utifrån att erbjudas olika vårdalternativ. Mödrarna beskrev hur kunskapsluckor bidrog till negativa erfarenheter, hur stigmatisering påverkade vårdsökande och olika vårdalternativ baserat på tillgänglighet. Konklusion: Ur resultatet framkom utifrån olika erfarenheter att kärnproblematiken av negativa erfarenheter grundar sig i samma problematik. Kvinnors behov av stöttning ur ett psykiatriskt perspektiv sågs brista, och trots verktyg till identifiering av postpartum depression finns det stor utvecklingspotential genom samarbete mellan somatiskvård och psykiatrisk vård.