Myter och religiös ackulturation hos Japans Kakure Kirishitan

Detta är en Master-uppsats från

Sammanfattning: Denna uppsats undersöker olika perspektiv av den föreställningsvärld och de myttraditioner som förknippas med Japans kakure kirishitan och kristendomens tidiga historia i Japan. Av speciell vikt är den värld som ligger bortom denna. Detta är inte heller främmande inom inhemsk japansk religiös tradition. Utifrån denna kontext kan vi bättre förstå varför man också i Japan har funnit undervisningen om frälsningen i livet efter detta lätt att ta till sig som målet för tron. Den japanska Mariagestaltens status har stärkts betydligt på bekostnad av Sonen, då hon på många vis har övertagit rollen, fått en gudomlig status och blivit en himmelsk härskarinna. Deusu är inte heller den allsmäktige gudom och fadersgestalt som vi känner genom kristendomen då han är tvungen att vända sig till en ängel för att få råd om hur människosläktet ska räddas. Medeltida katolska traditioner har bevarats i Tenchi Hajimari no Koto, den enda doktrinära text författad av de underjordiska kristna själva. Det heliga dramat har dock i Tenchi Hajimari fått vissa japanska särdrag. Inför korsfästelsen pryglas till exempel Jesus med bambukäppar så hårt att de splittras. De skriftlärda som Jesus talar med i templet är inte längre skriftlärda judar utan buddhistiska lärare. Tenchi Hajimari no Koto kan framförallt vägleda oss att förstå samband mellan de underjordiska kristna och myter med koppling till kristendomen. Dessa har bevarats inom den lokala japanska folkliga traditionen fram till våra dagar. Den populära japanska buddhistiska modersfiguren Kannon har på många vis sammansmält med bilden av en Mariagestalt som förmedlas genom europeiska traditioner. Förvandlingen av Maria till Maria-Kannon har också inneburit att Mariagestalten har övertagit vissa buddhistiska egenskaper. Språkförbistringen beskrivs som en annan faktor som kan ha bidragit till den tidiga kristendomens förvandling i Japan. Buddhistiska termer, lånord och kristna symboler har sannolikt fått annan innebörd än den som missionärerna själv representerade. Gudsbegrepp och kopplingen till förfädernas roll inom religionen är påverkade av den lokala kulturen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)