Manlig eller kvinnlig lärare i idrott och hälsa - spelar det någon roll vid betygsättning? : En kvantitativ studie av könets betydelse vid betyg och bedömning

Sammanfattning: Den svenska skolan är, framförallt i de tidigare åren, en könssegregerad arbetsplats. På gymnasial nivå synliggörs en del av segregationen i ämnet idrott och hälsa, där det arbetar ungefär dubbelt så många män som kvinnor. Historiskt sett har killar dominerat ämnet både när det gäller betyg och inflytande över innehållet. Syftet med detta arbete är att försöka belysa eventuella kopplingar mellan könet på läraren, könet på eleven och betyget i kursen idrott och hälsa A för att sedan jämföra det med resultatet från estetisk verksamhet A, ett annat ämne där lärarna är överrepresenterade av män. Arbetet har en kvantitativ ansats, där empirin är hämtad från Stockholm stads betygsdatabas ”Hanna”. De statistiska analyserna visar att det finns samband mellan könet på läraren och könet på eleven gällande de högsta respektive lägsta betygen. Manliga lärare sätter i lägre utsträckning IG på tjejer samt i lägre utsträckning MVG på killar, medan kvinnliga lärare i högre utsträckning sätter MVG på killar och i högre utsträckning sätter IG på tjejer. I betygsmedelvärde finner vi däremot inga samband mellan betyg och kön på lärare. Vi kan inte heller se några samband mellan kurserna med avseende på varken betygsfördelningen eller betygsmedelvärden.