Specialpedagogisk professionsutveckling på en alternativ undervisningsarena : En longitudinell och autoetnografisk studie av konstruktionen av uppdraget som specialpedagog och matematikdidaktiker

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka professionsutveckling hos en specialpedagog med fördjupning inom matematik. Det övergripande syftet är att bidra med kunskap om specialpedagogiska professioner. Teoretiska utgångspunkter är Abbotts (1988) professionsteori och SØT-modellen (Kversøy & Hartviksen, 2008), samt matematikdidaktiska perspektiv med fokus på kognitiva, affektiva och sociala, samt conceptual respektive procedural, dimensioner på undervisningen. Professionsutvecklingen studeras på en norsk högstadieskola som använder en bondgård som sin alternativa undervisningsarena. Studien är longitudinell och autoetnografisk. Det empiriska materialet består av specialpedagogens logganteckningar från sju års verksamhet. Materialet analyseras med hjälp av professionsteori, matematikdidaktisk teori samt autoetnografisk reflektion. Resultaten visar att specialpedagogens professionsutveckling sker i takt med utvidgandet av specialpedagogisk kompetens, som visas i fördjupad reflektionsförmåga, problemlösningsförmåga och förmåga att argumentera genom inferens, via samlad erfarenhet och utbildning. Inom matematik synliggörs att specialpedagogen utvecklar förmågan att lösa problem, genom att i högre grad basera åtgärderna på tidigare erfarenheter och akademisk kunskapsbas i syfte att individ- och situationsanpassa undervisningen. Det specialpedagogiska uppdraget visas i resultatet vara komplext, i synnerhet på en alternativ undervisningsarena. Komplexiteten ökar när specialpedagogen verkar inom flera arenor. Slutsatsen är att specialpedagogens funktion som länk mellan olika aktörer och instanser är viktig, i synnerhet på alternativa undervisningsarenor, för att bidra till en mer inkluderande verksamhetsform.