Raedienaehtjie eller Gud Fader? En studie av religionsskiftet i Sápmi med utgångspunkt i trolldomsrannsakningarna i Lappmarken 1649-1739

Sammanfattning: År 1100 var Sverige ett kristet land, i alla fall till namnet, men det skulle dröja ytterligare nära 700 år innan de svenska samerna helt övergett sin gamla tro och gått över till den kristna läran. Religionsskiftet skedde långsamt, och även om många samer döpte sig redan under medeltiden är det först under 1600-talet som man på allvar kan se hur den gamla samiska religionen försvinner till förmån för kristendomen. Denna uppsats syftar till att utöka förståelsen för hur detta religionsskifte gick till och hur detta upplevdes av de berörda samerna själva. Genom att analysera protokoll ifrån lappmarkens domböcker rörande religionsbrott (så kallade "trolldomsrannsakningar") har jag undersökt hur de åtalade samerna själva uppfattade sina brott och hur de försvarar sig själva inför rätten, samt hur stark kristendomens ställning var bland den samiska befolkningen under denna period. Jag har även strävat efter att få en tydligare bild av vilka dessa personer var, och om detta svarar mot den gängse uppfattningen om att de åtalade i regel var nåjder. Genom en kvalitativ hermeneutisk metod har jag kommit fram till att den gamla samiska tron under skiftet mellan 1600- och 1700-tal fortfarande var relativt stark i stora delar av de svenska lappmarkerna, och min undersökning visar också att det var i de södra lappmarkerna som den gamla tron levde kvar längst. Jag har också dragit slutsatsen att den svenska kyrkan var relativt tolerant mot religionsbrott hos samerna fram till år 1689 då missionsverksamheten gick in i ett nytt skede. Jag kan också konstatera att det inte finns någon homogenitet hos de åtalade samerna – ålder och social status varierar markant, och ingen av dem beskrivs som nåjder i källmaterialet