Sjuksköterskors upplevelser av att hänvisa patienter på en akutmottagning utifrån ett datorbaserat rådgivningsstöd : en kvalitativ intervjustudie

Sammanfattning: I Sverige finns 71 sjukhusbundna akutmottagningar som under 2015 uppskattades handlägga 2,53 miljoner besök, en siffra som ökar år från år. Siffran är en ökning med ca tre procent jämfört med 2014. Den större andelen patienter anländer på annat sätt än med ambulans och utan föregående kontakt med någon annan vårdnivå, såsom primärvård, sjukvårdsrådgivning, SOS Alarm eller motsvarande. Samtliga akutmottagningar tillämpar någon form av triage för att bedöma patienternas sökorsak, akutsjukvårdsbehov och akuticitet. Enligt Socialstyrelsen bedömdes 80 procent av det totala patientunderlaget ha en första medicinsk angelägenhetsgrad motsvarande de tre lägsta graderna i en femgradig skala. På den i denna studie aktuella akutmottagningen introducerades ett datorbaserat kliniskt beslutsstöd för rådgivning att användas parallellt med sedvanlig triage som stöd för sjuksköterskor avseende hänvisning av patienter till annan vårdnivå samt för egenvårdsrådgivning. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att hänvisa patienter från en akutmottagning till annan vårdnivå utifrån ett datorbaserat rådgivningsstöd. Då syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser valdes en kvalitativ, deskriptiv studiedesign med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt sex informanter. Intervjuerna transkriberades och innehållsanalys av det manifesta innehållet genomfördes enligt Graneheim och Lundman. Analysen av resultatet mynnade i två kategorier som i sin tur hade nio underordnade subkategorier. Kategorin system och handhavande relaterade till upplevelser om rådgivningsstödet som system med dess begränsningar och fördelar medan yrkesroll och utveckling berörde den utveckling som sker hos den individuella sjuksköterskan i samband med användandet av rådgivningsstödet samt den inverkan som systemet har på sjuksköterskans arbetssätt och yrkesroll. Det var svårt att dra några långtgående slutsatser men det erhållna resultatet antydde att sjuksköterskor som arbetar med triage på en akutmottagning kunde uppleva att det fanns ett flertal fördelar med att ha tillgång till ett rådgivningsstöd med stöd för beslut om hänvisning och som bidrog till att liknande bedömningar utfördes oavsett bedömare eller vårdinstans i samband med hänvisning till annan vårdnivå. Rådgivningsstödet kunde ge en ökad trygghet för sjuksköterskor och patienter och bidra till en mer systematiserad dokumentation av hänvisningar från akutmottagningen. Resultatet antydde också att en utveckling av rådgivningsstödet kan behövas när det används utanför telefonrådgivning och i det direkta mötet mellan patient och sjuksköterska.